- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
346

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

346

Sturefors.

Sturehof.

Hvad vidkommer kapellets
uppbyggande, skall till resandes beqvämlighet här först
blifvit anlagd en stuga, som sedan gjordes
till torp och sist till by, der på grund af
den långa vägen, 41/2 mil n. v. från
moderkyrkan , omsider ett kapell uppfördes.
Af ålder hafva här funnits endast 5 bönder
och ännu 1762 allenast 6 åboer. Kyrkan,
af trä, är belägen vid elfven och skall
vara uppbyggd 1671. Barnundervisningen
bestrides uti fäst folkskola af en exam.
lärare; antalet af inom skolåldern varande
barn är 143, deraf dock 126 uppgifvas
erhålla undervisning hemma. — Det första
landsting, som blifvit hållet inom
pastoratet, hölls här i sockenstugan år 1763
af landshöfd. baron Örnsköld. Af
fornminnen finnas mellan Stugu-berget och
elfven lemningar af en skans, hvarifrån
fordom en löngång skall gått ned till
elfven. — Här märkas Mörtåns qvarn
och såg; vid Stugubyn har Indals elfs
flottningsbolag en bombyggnad. — Af
byar må vidare nämnas Strömsnäs och
Uravattnet. — Adress: Sollefteå.

Sturefors. Gammalt herregods i Wists
socken och Hanekinds härad af Linköpings
län, vid Stångåns utlopp i sjön Erlången,
består af 4% mtl fr. säteri, f. d. Forssa,
med afhysta Börstorp och Sjövalen, 1 fr.
Tegneby, äfven afhyst, qvarn med 4 par
stenar, 2 sågar, spik- och knipphamrar,
tegelbruk, kalkugn och (1863) inom
socknen underlydande 103/4 mtl, alltsammans
ofvannämnda är taxeradt till öfver 400,000
rdr, och hvartill dessutom kommer minst
lika mycket i kringliggande socknar. Forssa
nämnes redan på 1400-talet, men torde
då ej hafva varit betydande, och skall
af ålder tillhört Bjelke-ätten. Vid slutet
af 16:de århundradet bebyggdes gården
till säteri af riksrådet Thure Bjelke
(densamme, som halshöggs i Linköping 1600)
och hans fru, Margaretha Sture, samt
kallades sedan länge stundom Thureforss,
stundom Stureforss, tills det sednare
namnet blef det gällande. Genom det nämnda
parets dotter, Märta Bjelke, kom godset
genom gifte till riksdrotset frih. Gabriel
Oxenstjerna († 1640) och tillhörde sedan
hans söner, grefvarne Gustaf och Thure
Oxenstjerna. Det egdes 1683 och 1686
af Thure Oxenstjernas andra fru, Beata
Lejonhufvud. En Natt och Dag till
Säby fick godset med Thures dotter,
Catharina, ehuru en del deraf sannolikt

genom hennes halfsyster Sigrid tillföll
general-löjtn. B. K. von Liewen, från
hvilken det köptes af Carl XILs
premierminister, kongl, rådet, grefve Carl Piper.
Denne egde det 1700 och utvidgade det
ytterligare, hvarefter det innehades af hans
fru, Christina Törnflycht, som likaledes
förstorade godset och testamenterade det
som fideikommiss till sin måg, riksrådet
grefve T. G. Bjelke († 1763), enligt Thams
uppgift, (Biogr. Lex., II: 2, uppgifver, att
enkegrefvinnan Piper gifvit Stureforss som
faddergåfva åt riksrådet N. Bjelke). Denne
Bjelke har, åtminstone efter hvad
inskriften gifver vid handen, uppfört det i
trädgården efter hofintendenten Cronstedts
ritning uppsatta minnestemplet Öfver
Christina Törnflycht. Närvarande egaren är
ryttmästaren grefve Thure Bjelke. Den
nuvarande åbyggnaden på Stureforss är,
sedan 1704, af sten efter ritning af N.
Tessin, 3 våningar hög och ansenligt
lång med flyglar af en våning; ett och
annat rum skall vara märkvärdigt till
sin inredning; till gården höra trädgård,
orangeri, park med tempel och
monu-menter. Manufakturverket
privilegierades 1760.

Sturehof, herregård i Botkyrka socken
af Svartlösa härad och Stockholms län,
vackert belägen vid en vik af
Ekerö-fjärden, 2% mil från Stockholm, utgöres
af 2 mantal frälse-säteri Sturehof och af,
enl. kammar-kollegii bref d. 29 April 1790,
dermed sammanlagda säterierna mtl
Sillvik, V2 mantal Bergstorp och 1 mtl
Hunhamra samt underlydande lV2 mtl
i samma socken, 2 mtl i Salems socken
och 3 mtl frälse i Ekerö socken; sjelfva
säteri-hemmanen voro 1863 åsatta ett
taxeringsvärde af 25,000 rdr rmt.

Sturehof anses vara grundadt af Svante
Sture, egdes derpå af slägten Brahe,
såldes af hertig Adolf Johans gemål till
en Banér, egdes af denna slägt 1686;
af sednare egare nämnas presidenten i
kammar-kollegium, Carl Fredrik Höpken,
friherre Joh. Liljencrantz till 1790, som
förskönade stället genom nya byggnader
och anläggningar, hvilka fullkomnades af
efterträdarne, brukspatron C. v.
Wallendorff och gr. Th. Piper, hvars arfvingar
nu ega godset. — Hufvudbyggnaden af
sten är ansenlig, innehåller bibliothek,
samling af taflor och handteckningar,
antiqviteter m. m., samt omgifves af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:13 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free