Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
Susegårdcu.
Svabesholm.
mesta förstörd genom anlagd skogseld.
Behofvet till byggnader, gärdsle och
vedbrand anskaffas frän angränsande
socknar; till bränsle begagnas dock äfven
torfmossarne å utmarken. Kyrkan,
belägen å en höjd nära invid prestgården,
ombyggdes af sten 1786 och tillöktes
med torn 1826; hennes höjd till takfästet
är 8 alnar, längden 36Å/2 och bredden
14l/4 alnar. Den första kända pastorn
är hr Börje, som lefde år 1542. Dennes
efterträdare, hr Hans, var den, som
under namn af Johannes underskref
Uppsala mötes beslut år 1593.
Barnundervisningen bestrides nu mer uti fast
folkskola af en examinerad lärare, sedan den
1847 blef först organiserad ambulatorisk
i förening med Kattunga socken; 1862
utgjorde skolbarnens antal 265, hvaraf
dock 167 undervisades i hemmet; 5 voro
i saknad af ali undervisning. Af
fornlemningar finnasn endast 5 uppresta stenar
vid hemmanet Åstorp.
Folkmängden, som år 1805 var 670,
uppgick 1862 till 1,887 personer; häraf
antagas 7/8:delar sysselsätta sig med
bomulls- och linneväfnaden. Mannens vanliga
klädedrägt är lång röck och knäbyxor
af mörkgrått vadmal. — Hemman talet
består af 207/8 mantal, hvaraf 1
skatte-rusthåll, 57/g frälse, l7/8 krono, 12Vg
skatte, hvartill komma 9V4 mtl, hörande
till Kattunga fordna socken, men som
är numer förenad med denna.
Gårdar med största arealen äro:
Surteby, l7/8 mtl skatte, 809 tid, hvaraf
174 inegor, samt Surteby, l3/8 mtl frälse,
401 tid, hvaraf 84 inegor. Preste- eller
Tormundstorp, ’/4 mtl krono,
häradshöf-dingeboställe, 312 tid, hvaraf 87%
inegor. Surteby, prestgård, 1 mantal. —
Kullen, 3/8 mtl, är länsmans-boställe. —
Vidare må nämnas byarne Apelskog,
As-torp, Senas och Wäyersa. — Adress:
Borås.
Susegården, en frälse-gård i
Qvibille socken af Halmstads härad och län,
af 1 mtl, belägen nära vid landsvägen
och gränsen mot Getinge socken, lVo
mil från Halmstad; uppgafs 1818 hafva
20 t-.rs utsäde i svartmylla, hjelpligt
höbol och ymnig skog; var väl bebygdt.
I sednare tiden är här förlagdt ett
stamholländeri med 20 kor af
pembroke-shire race. — Ar 1818 egdes gården
af majoren Ehrencrona och år 1863 af
kammarherre C. Kuylenstjerna. Enligt
taxeringslängden synes gården utgöras
af M 1, 2, 3 Gillarp, 3 mtl uts. frälse,
som med qvarn, tegelbruk och bränneri
voro taxerade till 84,000 rdr; på egorna
bodde nämnda år 145 personer.
Svabens jernverk i Alfta socken af
Södra Helsinglands fögderi och
Gefleborgs län, beläget nära gränsen mot
Rättviks socken i Dalarne, består af 8
privilegierade stångjernshärdar för 2,250
sH6 samt rekognitions-smide af eget
tackjern; till verket hörer en
landtegendom af c:a 60 öresl. skatte (eller efter
tax.uppgift 38 öresl.) i 4 hemman, med
qvarn och såg, tax. till 38,750 rdr rmt;
bruket är tax. till 81,000 rdr. Det är
anlagdt i början af innevarande sekel
och försedt med masugn, hus för
bruks-betjeningen och arbetsfolk, särskild kyrka,
hvartill egaren kallar predikant, och
skollärare. Vissa kontroller finnas stadgade
af bergs-kollegium under den tid två
för Morellska smidet beviljade
extra-här-dar här finnas. Af egare äro endast
kända på 1840-talet Jakob de Ron och
1863 handelsbolaget C. H. Cantzler & c:ni
i Stockholm.
Svabesholm, Svabilsholm (i
jordeboken). Ryttmästare-boställe uti Mellby
socken af Albo härad och Christianstads
län, beläget l3/8 mil från Cimbrishamn,
består af 4 mtl krono, med en areal af
810 tid, deraf inegor 307 tid, utegor
500 tid och trädgård 2 tid; största
rymden af utegorna är belägen å
»Stenshufvud.» Till gården hörer ett mejeri
med 50 kor. Taxeringsvärdet är 140,000
rdr rmt.
Gården skall enligt gamla berättelser
vara grundad af en Måns Svab, efter
hvilken den ock fått namn; men tiden,
när det skett, är obekant; sista danska
egaren var Henrik Thott. Godset kora
såsom ett Bornholms vederlag till svenska
kronan, hvarefter det blef boställe för
majoren vid skånska karabiniererna.
Manbyggnaden är belägen på en vacker plan,
och bakom ligger en god fruktträdgård;
fiske af ål och sill finnes uti den när-
o
belägna Saltsjön. — Ar 1760 uppgifves
gården haft 80 t:rs utsäde samt 35/i«
mtl arbetshemman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
