- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
388

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

388

S^uàs.

Svartarp.

hofmarskalken grefve Knut Posses son,
löjtnanten grefve Knut Lindorm Posse,
såldes egendomen till ett bolag, hvari
dock hans båda söner äro delegare. Vid
gården finnas vacker trädgård och park
samt — åtminstone fanns det under
Possarnes tid — ett icke så obetydligt
bibliothek. Godset har egen folkskola,
och vid bruket är ett fattighus, hvars
fond, 9,000 rdr, hofmarskalken enka,
grefvinnan Maria Hedvig Posse, gaf
genom testamente af d. 31 Mars 1818.
Westmanland—Dala jernväg går öfver
brukets egor.

Svanås, ett skatte säteri af ett mtl,
uti Ormesberga socken, Norrvidinge
härad och Kronobergs län, synes lia
tillhört Johan Gustaf von Esslen (Essen P),
som för trogen tjenst fått ett sk.-hemman
och nio krono-hemman i Norrvidinge
härad, hvilka såldes till Ax. Oxenstjerna
1655; Svanås egdes sedermera af
häradshöfding Johan Mickelsson, hvars son
adlades 1673 med namnet Svanelijelm;
efter hans död 1691 blef större delen
af Svanås indraget till kronan; resten
sålde enkan 1696 till sin måg,
häradshöfding Jonas Nyman, från hvars son
egendomen köptes af kapitenen Isac Joh.
Rudebeck, som dog 1782, och har den
alltsedan förblifvit inom denna slägt. Under
nuvarande egaren, öfverste-löjtn. J. M.
Rudebecks tid, har egendomen
isynnerhet blifvit förbättrad och uppbrukad.
Under gården lyder V4 sk. Svanås Lillg.,
qvarn och såg, allt taxeradt till 42,493
rdr rmt.

På Svanås egor märkas 28 lindar,
uppvuxna ur äldre stubbar i ett rundt,
af jord betäckt stenrör på en bergshöjd
gent emot gården; några af dessa lindars
stammar äro af ll/2 alns diameter.

Svappavaara, beläget i Torneå
lappmark och Juckasjärfvi socken, 3 mil
söder från kyrkan, 1 mil s. v. fr. Torneå
elf, midt för Paurangi svåra och
brusande fors, 7 mil n. v. från Junosuando
masugn och 32 mil n. v. från Torneå
stad, är ett mindre berg af 6 à 700
alnars längd och 130 alnars höjd öfver
närbelägna myrar. Sedan 1650-talet ha
åtskilliga kopparmalmsgrufvor här blifvit
tid efter annan upptagna, bearbetade och
slutligen ödelagda. Intill år 1670
tillverkades der årligen 600 till 800 skU.

koppar. Vid den tiden voro vid
Ken-gisfors, 14 mil från Svappavaara, invid
Torneå elf inrättade garhytta,
kopparhammare och myntverk, hvarest den
tillverkade kopparen utmyntades till
gångbara plåtar med prägel; men verkstäderna
blefvo år 1717 under ryska kriget
förstörda. Den vid Svappavaara ännu långt
rikare tillgången på jernmalm
lemnades för kopparmalmen åsido, tills på
1740-talet, sedan koppargrufvorna voro
öde, Kengis bruksegare började upptaga
jernmalmen, som måste transporteras af
Lappar genaste vägen öfver landet till
Junosuando. Skogarne vid och omkring
Svappavaara äro, på 1/2 mils afstånd,
föga betydande; på längre afstånd
deremot, omkring Luongasjocki, närmare
Torneå elf, är förhållandet annorlunda.
Under året 1863 lemnade jerngrufvan
380 centner jernmalm; den är en tät
och finkornig blodstensmalm, som anses
hålla 60 à 70 % och blir förträfflig
genom blandning af dess olika arter. —
Svappavaara på 11 n:r, l|j| mtl, har
varit torp under Kengis bruk till 1823;
från 1829 till 1849 hade kopparverket
frihetsår. I Stockenströms grufva, ett af
de här bearbetade schakten, fann man
1742 gediget guld i kopparlazur med
qvarts.

Svartarp, Svartorp (i
ecklesiastikmatrikeln), en socken uti Tveta härad af
Jönköpings län, 2 mil från staden
Jönköping, gränsar i öster till Jersnäs, i
söder och vester till Lekeryd, i n. v.
och norr till Skärstad samt omfattar 0,570
qvadratmil land och 0,o64 vatten.

Marken är mer bergaktig än jemn,
rådande jordmånen är mylla och grus.
På skog är i allmänhet stor brist. På
1840-talet uppgafs utsädet på helt
hemman till 6 t:r råg, som gåfvo i goda år
40 och i sämre 24 t:r. Husqvarna- eller
Stor-ån genomflyter socknen, och bland
sjöar nämnas Ylen och Ramsjön. Vid
Kungsbron, som utgör gränsen mellan
Wexiö och Linköpings stift, liksom
mellan Tveta och Norra Wedbo härader,
och dit efter Wieselgrens förmenaude
den numer glesnade skogen Holaveden
fordom sträckt sig, hålles årlig marknad.
Namnet förmodas härleda sig deraf, att
Wirdalagman och Wirdamän der
mottagit konungen af Östgötarne och sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:13 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free