- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
392

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

392

Srarthöfderyd.

Svartnas.

Carl Otto Hjulhammar, som arbetat sig
upp till förmögenhet.

Svarthöfderyd (i jordeboken),
Svart-höfdaryd. Ett skatte-hemman af 3/4 mtl
uti Tvings socken, Medelstads härad af
Carlskrona län, der årlig marknad hålles.
Hemmanet, med ek-, bok- och
timmerskog, har 4 åboer med 27 hushåll, 7
underlydande torp; här linnes ock
garf-veri. Taxeringsvärdet är 47,300 rdr.

Svartklubb, en fyrbåk på Singön i
Stockholms skärgård, se art. Singön.

Svartlå jernbruk, se Selet.

Svartlösa. Härad i Södermanland
och Stockholms län, innefattar 7 socknar
och 2 kapell, deraf dock Oster-Telge
upptages i jordeboken till Oknebo härad,
(se tabellen till Stockholms län) och
utgör norra och vestra delarne af
Södertörn; det är beläget mellan Mälaren och
dess fjärdar i nordvest och norr, från
Söderteljefjärden till Årstaviken, Saltsjöns
fjärdar och sund i nordost, Sotholms
härad i sydost samt Järnafjärden och
Oknebo härad i vester; innefattar 4,740
qv.mil land, 0,375 vatten, fördelade på
2303| mantal och utom Oster-Telje på
216% mantal, bebodda 1863 af 8,953
personer; 1810 års folkmängd var endast
6,143. Landet består hufvudsakligen af
bergkullig sjö- och skogrik bygd, med
trånga dalgångar eller större och mindre
slätter åt norra sidan, men mera kärr
och skog i söder åt Hanveden. Odlad
jord uppgifves till 17,688 tid, naturlig
äng till 4,298 tid; jordmånen är god
och åkerbruket i ständig tillväxt. I
bevillning för egendom och inkomst erlades
år 1862: 6,290 rdr rmt. — Häradet
utgör med Sotholms länets 6:te fögderi,
af Södertörns domsaga, ined tingställe
vid Fittja i Botkyrka socken.

Svartnäs, jernverk, beläget i
Svärdsjö socken af Fahlu län, 5 mil från
Fahlun, 9’/4 mil från Gefle samt 3’/2
mil från Gefle-Dala jernväg; anlades först
1736 af Fahlu bergslag på Svärdsjö
sockens Finnmark vid den ifrån sjön
Svarten löpande Svartån, som under sitt
vidare lopp kallas Jädra-ån och utfaller
vid Högbo i Storsjön. Bruket har tid
efter annan erhållit utvidgade privilegier
och består för närvarande af nybyggd
masugn med 3 formar och gasrostugn,
4 lancashire-smälthärdar med 2:ne smält-

hamrar, 1 gas-vällugn med 3 räckhamrar,
1 stålugn samt manufakturverk för diverse
svartsmide. Malmerna hemtas från egna
grufvor i det 1 mil från Svartnäs
belägna Wintjerns malmfält, och effekterna,
som hittills afsändts den långa vägen
till Gefle, torde hädanefter komma att
försändas till närmaste punkt
afQGefle-I)ala jernvägen, dit ny väg förbi Agsjön
och Korså bruk är under anläggning.
Från Wintjerns grufvor går äfven en
annan väg, 2 mil lång, till Amots bruk
i Gestrikland och derifrån till Gefle.

Det närvarande bruket är anlagdt
vid 2:ne fall; vid det öfra eller det,
som begagnades vid första anläggningen,
äro placerade masugn, räckarsmedja för
stångjernet, en mindre manufaktursmedja
samt qvarn för 2 par stenar; vid det
!/4 mil nedanföre belägna eller det s. k.
»Nybruket» finnes smedja för
smältjerns-tillverkningen samt för största delen af
manufakturen, äfvensom såg för eget
behof.

o

Ar 1805 anlades på Bollnäs sockens
; allmänning i Helsingland, vid
vattendraget ifrån Källsjön, som slutligen under
namn af Testebo-ån utfaller nära Gefle,
1V4 mil från det gamla bruket, det s. k.
! Norra Svartnas för två härdar och en
hammare, men hvilket 1846 på så sätt
nedlades, att smidet effektueras vid gamla
bruket ehuru privilegierna qvarstå och
utskylderna derför betalas i Bollnäs.

Vid Svartnäs, som sedan 1852 har
oinskränkt tillverkningsrätt, tillverkades:

1854 — 4,293 skU stångjern,

1855 — 4,865 » »

1856 — 5,221 » »

1862 — 23,479 centner; af stål
tillverkades sistu. år 1,173 ctr, 62 U
| samt med Svartnäs masugn:

1855 — 6,585 sUt tackjern
1862 — 22,207 » »

Svartnäs med underlvdande hemman
och lägenheter eger en högst betydlig
egorymd, hvilken likväl 1857 kunde ej till
arealen uppgifvas, emedan storskiftet i
Svärdsjö socken, hvarest största delen är
belägen, ännu ej då var afslutadt, den
torde blifva c-.a 30,000 tid. Bruket var
jemte qvarn i 1863 års bevillning tax.
till 86,894 rdr rmt. Det har ifrån sin
första anläggning egts af Fahlu bergslag.
— Vid Svartnäs äro under de sednare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free