Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sitmsla.
Särna.
441
4,333,18 qvadratref eller 773,25 tid, deraf
1,354,50 qv.rei betesmark, 338,63 åker,
1,703 skog och utmark, utgör med l°/8
mtl underlydande, Sverkilstorps såg, ett
gods, tax. till 45,200 rdr rmt; lor år
1825 uppgifvas underlydande hemmanen
till 7 mtl frälse.
Sämsholm tillhörde på 1670-talet
riksrådinnan fru Cath. Bjelke, 1816
landshöfdingen baron Boyes arfvingar, derefter
hofrättsrådet Th. Adlertørant, som 1832
sålde det åt professor Westin och kongl,
sekreter Granberg; år 1863 egdes godset
af häradshöfding Hasselroth.
Sämsta, ett frälse-säteri af 1 mantal
uti llasbo socken och härad af Uppsala
län, har tillhört omkring 1740 slägten
Liljemark, 1849 och 1863 två bönder;
taxeringsvärdet är 12,200 rdr rmt. —
Sämsta skatteby med qvarn har 5 egare.
Särestad, en socken uti Ase härad
af Leckö fögderi och Skaraborgs län,
med en areal af 0,204 qvadratmil land,
fördelade på I8V2 hvaraf 14 skatte,
1% krono, 23/4 frälse. — Socknen, hvars
namn härledes af see eller sä, sjö, utgör
med annexerna Bjärby, Täng, Håle och
Flakeberg ett regalt pastorat af l:sta
klassen, hörande till Wäne härads kontrakt
af Skara stift. Pastoratet är mycket flackt
och jemnt, undantagandes några berg.
— Åkerbruket, som är hufvudnäringen,
sköttes 1816 icke såsom det borde i
anseende till för mycken öppen jord och
för liten äng samt brist på arbetare och
giirdsle; betet är ringa. Förnämsta
binäringen är gås- ech fårafvel. Endast få
hemman hafva skog till eget behof, hvarföre
densamma måste hemtas på 3 mils
afstånd, till en del från Dal, öfver Wenern,
men mest från Thunhem i Elfsborgs län.
Vid Bransölet nära prestgården finnes
helsobrunn med mycket starkt vatten,
men föga begagnad. — Socknen beboddes
1810 af 530 och nu af öfver 800
personer. Ali fast egendom är tax. till 521,549
rdr. — Kyrkan, belägen på en högländ och
bergig plats, 3 mil från Lidköping, 3 mil
från Wenersborg och 9V2 mil från
Göteborg, är af huggen sten och har vackert
torn. Bland kyrkoherdar nämnes Johannes
Benedicti år 1571, som blef afsatt af
konung Johan 111, derföre att han
motsatte sig liturgien, men blef sedan af
hertig Carl förordnad till kyrkoherde i
Fägred. Han var af den gamla förnämliga
vi.
Wånga-slägteu. Barnundervisningen
bestrides uti 3 fasta folkskolor af tre exam.
lärare; Y7:del af inom skolåldern varande
barn uudervisas i hemmet. Af
fornminnen finnas stensättningar i Broängen
och en runsten. Inga märkliga gårdar
finnas, några må dock nämnas:
Preste-bolet, 1 mtl, kyrkoherdens-, och mtl
Brandsöhlet, ett militiæ-boställe. Byar
äro Karlanna, Nohleby, Jönslenna,
Rnd-berga, Westeby och Boberg. Fr.-räntan af
1 mtl Härstorp och ]/4 mtl Borretomten
egas af Skara skola. — Adr.: Lidköping.
Särna, en socken uti Ofvan-Siljans
fögderi och Stora Kopparbergs län,
belägen 20 mil från Falun, omgifves i
söder af Lima, i öster af Elfdals socken,
i norr af Herjeådalen och i vester af
Norge; socknen, som håller 12 mil i
längd och 5 i bredd, omfattar en areal
af 37,507 qvadratmil = 868,017 tid (så
mycket som hela Göteborgs län), hvaraf
0,542 insjöar, men innehåller efter norsk
refning allenast 2 V2 skatte-hemman eller
byarna Heden, Särna och Idre; i
anseende till att socknen är befriad från ali
skatt, utom kurhusafgift, är den ej satt
i mantal.
Klimatet är ganska kallt till följd af
socknens nordliga läge, på tre sidor
omgifvet af fjällryggar, så att kölden i
Januari och Februari icke sällan är 40
grader. Jordmånen är sandig, grusig
och ofruktbar; korn, det enda sädesslag,
som kan odlas, mognar sällan; potates
lyckas någon gång. Lin, hampa och
humla växa ej, blott få trädgårdsväxter
odlas. Inbyggarne lefva för det mesta
af jagt, fiske och boskapsskötsel. Ofta
måste boskapen födas med snölaf, som
blifvit samlad och torkad under
sommaren. Vidsträckta odlingslägenheter
finnas; men fattigdom och brist på
uppmuntran lägga hinder i vägen för alla
odlingsföretag. Af myrmalm finnas stora
tillgångar, äfven outtömliga skogar, som
borde kunna locka till anläggning af
jernbruk vid de ypperliga vattenfallen,
som finnas öfver allt; få socknar i
Sverige torde vara så uppfyllda af sjöar
och vattendrag som denna. De största
strömmarne äro Uster- och
Wester-Iial-elfvarne. Bland naturskönheter märkas
fjället Städjan samt vattenfallet
Njupe-skär, der Njup-ån gör ett fall af 210
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
