Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
Säter.
Säter.
nämnda tid byggdes näml. här det första
garmakeriet i riket af en från Holland
inkoramen mekanikus, vid namn Govert
Silentz. Vid samma tid funnos äfven
i samma ström flera jernverk, tillhöriga
dels bergsmän, dels kronan, grundade på
andelar i Bispberget. Dessutom voro här
äfven plåtsmedjor och harneskmakerier
anlagda, och år 1625 anlades här ett af
de första myntverken i riket, men som
dels till följd af kolbrist, dels af
vattenmassans förändringar flyttades redan år
1636 till Avesta.*) Säter hotades då
blifva öde, emedan en del
harneskma-kare flyttade till Arboga; men till de
qvarblifvande inbyggarnes hjelp
meddelades dem 1640 kongl, bergs-kollegii
tillstånd att upptaga eu nyligen nedlagd
plåthammare med 6 års frihet från
afgift. År 1642 den 8 Maj utfärdades
privilegier för staden, sora erhöll namn
af den bredvid belägna Säters
kungsgård, på hvars grund densamma blifvit
uppbyggd, och från hvilken dess nu egande
jord blifvit donerad af drottn. Kristina,
till hvars ära och minne ännu årligen
uppreses på stadeus torg en prydlig
midsommarsstång och anställas omkring
densamma allahanda folkdansar. Privilegierna
contirmerades år 1650, den 31 Oktober,
då staden erhöll ali kronans rätt till de
i strömmen varande damfästen och
ödelagda hyttor, med frihet att deruti
upprätta jernbruk och allahanda
handtverkerier; men på det densamma, som då
hade fritt kolköp, icke skulle för mycket
förfördela Falun i kolhandeln, så blef den
förment att inrätta några masugnar,
dock i stället tillåtet att uppbygga 6
rännverksugnar till ämnens beredning
för allahanda manufakturer. — Sedan
blefvo en räckhammare och en härd ’
anlagda, men snart åter nedlagda, såsom
ej lönande, och den år 1761 medgifna
tillåtelsen att i stället få uppföra en
ämneshammare med 2:ne härdar blef ej
af staden begagnad, utan år 1777
försåldes dessa verk och privilegier till
löjtnanten, borgmästaren af Malmsten
och general-majoren, baron Stjerneld,
hvilka redan 1748 anlagt ett
manufakturverk, som nu förenades med det nya,
hvarefter verket hade 500 skU manu-
*) Se tillägg till 3:<3je baud.
faktursmide för köpetackjern från
Wester-Bergslagen för 3 härdar och 2
ämnes-hammare, 1 plåthammare med glödugn
samt 4 spikhamrar med 1 härd och 1
klippsax. År 1814 meddelades
privilegier å ett jerntrådsdrageri, som hittills
ej blifvit inrättadt.
Staden, som hörer till 5:te klassen
och är i ordningen M 75 samt erhöll
sina politiæ-reglor den 12 Mars 1762,
är reguliert anlagd med 3 lång- och 6
tvärgator, *) som afskära hvarandra i
räta vinklar. Tomternas antal är 1283/g
på en yta af 32 tid, eller 28 tid 14 kpl.
enl. Stat. Tidskrift; för år 1815
uppgafs deras antal till 109 på 14 gator.
Tillhörande jordar upptaga en areal af
1,964 tid 24,7 kpl. Gårdarnes antal är
83 (efter mantalslängden men 93
husnummer); alla husen äro af trä, en del
två våningar höga. Så väl torg, som en
del gator voro ännu 1850 icke stenlagda;
men fastän staden alltså är ganska
anspråkslös, är den dock för sin sköna
omgifning, hvaribland den beryktade
Sätersdalen omkring deri å, som förenar sjön
Ljustern med Dalelfven, i synnerhet
utmärkt såsom en behaglig vistelseort.
Ån slingrar sig brusande och med många
fall genom dälden, hvilken prydes af
vackra ängar; flera slags löfskog växer
ända upp på dess högsta branter. Af
byggnader märkas: Rådstugan, uppförd
på 1750-talet, 2l/2 våningar liög, af trä,
men reveterad med tegel, och som är en
ganska vacker byggnad. Kyrkan. Sedan
församlingen blifvit så stor, att den gamla
kyrkan, som uppfördes åren 1634—36,
befanns vara otillräcklig, byggdes den
nuvarande åren 1778—79 på samma
plats. Hon består af en aflång fyrkant
med tresidig gafvelmur i öster och ett
fyrkantigt torn i vester. Kyrkan är 61
alnar lång, 30V2 alnar bred (57 alnar
lång, 27 bred, enligt Rudbeck) inom
murarna, med tegelhvalf, 25 alnar hög,
samt utvändigt täckt med jernplåtar.
Försedd med 10 fönster och 4 mindre
öfver dörrarna, på långsidorna och vestra
gafveln, är denna kyrka ovanligt ljus och
skall vara en af de vackrare i orten,
ehuru byggnaden är hållen i dålig fransk
*) Af Djurberg uppgifvas 5 gator gå efter
längden och 9 efter breddeu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
