Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torpa - Torpa - Torpa - Torpa - Torpa, Norra - Torpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1,944 inbyggare. Marken bergig, skog
till nödtorft; Wiskeån flyter genom
socknen; af sjöar finnas Bo- och West-sjöarne
samt Wiareds-sjön på vestra gränsen mot
Bollebygds och Sandhults socknar; tvänne
åsar, hvaraf den ena gifvit staden dess
namn. Mariæ källa, 1/2 mil söder om
Borås. Tax.värdet 541,700 rdr rmt. —
Här märkas välbyggda gårdarne Osdahl,
1/4 skatte Allmänningen, 3/8 sk. Holmen,
Vo Rya, Wiared eller Philipslund och
Sjöbo, 1/2 mtl frälse, samt Buttorp, der
hufvudmannen i Hoffmansfejden år 1766
bott. I Gässlösa by bor en gammal
veteran från Finska kriget. — V4 frälse
Björbo, 1/2 Nolby, l/8 Björkäng egas af
Borås stad; Drafvefors qvarn med 5 par
stenar. — Adress: Borås.
Torpa. Annex-socken till Annerstads
pastorat, är belägen i Sunnerbo härad af
Kronobergs län, 9 1/4 mil s. v. från Wexiö,
innefattar 22 7/8 mtl på 23,418 tids areal,
gränsar i norr till Annerstad, i öster till
Hamneda, i söder till Hinneryd) i vester
till Knäred i Halland och Wrå, egde år
1805 en befolkning af 657 personer,
hvilket antal 1850 förökats till 1,242 och
1865 till 1,517. Jordmånen är af mindre
god beskaffenhet, och år 1860
beräknades den odlade jorden utgöra endast 640
tid, då deremot den naturliga ängen
uppgick till 50,000 tid; årliga utsädet
uppgifves till 1,200 tunnor, och vinterfödda
kreatur till 21 hästar, 614 nötboskap,
500 får och 150 svin. —
Folkundervisningen bestriddes 1862 uti en flyttande
folk- och tre småskolor.
Sedan socknens gamla kyrka
»nedfallit» om vintern 1620, uppbyggdes med
hjelp af 6 t:r spannmål ur kyrkoberberget
en ny kyrka af sten. Äfven här
återkommer den gamla sagan, att kyrkan blifvit
uppbygd på det ställe, der ett par
los-släppta oxar stannat; men det tillägges,
att en tupp här varit med i vagnen,
hvarföre socknen först kallats Tuppa,
sedermera Torpa (!). — I socknen finnas,
ovanligt nog, endast två små sjöar. —
I den 1/8 mil från kyrkan belägna byn
Sunnertorpa förmodas, att det gamla
Sunnersborgs slott legat, efter hvilket häradet
fått sitt namn, eller tvärtom; men
Wieselgren anser öfvervägande skäl ådagalägga,
att detta första legat i Hamneda
angränsande socken. Imellertid är dock platsen
utmärkt för en mängd af stora kullar och
vallar, hvilka till största delen synas
danade af menniskohänder. — Af byar och
gårdar må nämnas Gashult 1 3/8 mantal
skatte, Norrtorpa 1 3/4 mtl, Råaköp 1
mant., Kjerseryd 1 1/4 mant., Stackorp 1
mtl frälse, 1 3/4 mtl skatte och 1/2 mtl
krono, hvilken sistnämnda hemmansdel
är furirsboställe; 1/4 mtl Näs
kapellans-boställe, 3/8 mtl kr. Höggeshult,
militiæ-boställe, Boda. 1 mtl frälse, Källshult,
1 dito. — Adress: Ljungby.
Torpa, Stora och Lilla, 1 3/8 mantal
frälse i Ökna socken, Östra härad af
Jönköpings län, 5 mil från Eksjö, var 1863
deladt i två lotter, tillika med
underlydande l/8 mtl Torpa Akagården samt en
mjölqvarn, en sågqvarn och helsobrunnen
Flankhemmet, hvilken upptäcktes redan
under förra århundradet och då ansågs
såsom ganska god. Silfvermalmanledningar
skola hafva blifvit funna vid denna gård.
Torpa, ett mtl skatte i Ljungarums
socken af Tveta härad och Jönköpings län.
Torpa, Norra, egendom i Snaflunda
socken af Sundbo härad i Nerike, består
af 1 mtl frälse och 1 mtl skatte; är
belägen mellan en mindre å i norr och
Sjösjön i söder. Under egendomen, der
mjöl- och sågqvarn samt benstamp finnas,
lyder l/2 mtl sk. Sjö på andra stranden
af nämnda insjö.
Torpa, ett frälse-säteri af 2 mantal
uti Långhems socken af Kinds härad
och Elfsborgs län, beläget i vacker ort
vid stranden af sjön Asunden, 3/4 mil
n. v. från kyrkan, som ligger 2 1/2 mil
s. v. från Ulricehamn, är Stenbockska
slägtens stamgods och egdes 1414 af Arvid
Björnsson Store, hvars efterkommande i
4:de led Olof Arvidsson, S. B. B. 1505—
26, blef stamfader för nämnda ätt;
gården förblef inom slägten till medio af
1700-talet, då deri genom gifte tillföll
öfveramiralen, friherrre C. G. Sjöblad, eges
sedan 1840-talet af kammarherre E. T.
i Sparre. Säteriet tax. 1863 till 90,000
rdr rmt; underlvdande äro 1 mtl frälse
och 15 torp; folkmängd 130 personer.
Följande tillåta vi oss i sammandrag
anföra ur Afzelii Sagohäfder VII baud.
68 — 69 sid.: »Ilar bodde ett lyckligt par,
Gustaf Olofsson och hans goda
förståndiga husfru, Britta Eriksdotter
(Lejonhufvud), i kretsen af 13 barn. Och här,
så säges i krönikorna, föddes och
uppväxte den fagra Karin Gustafsdotter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
