Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsjö - Torsjö - Torsås - Torskbäckshyttan - Tortuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ström, Bjerkén, och sedan bönder, år
1863 D. Kjellberg. Jorden är stark
svartmylla pä fast botten; af fordna
bokskogen tinnes föga qvar. Tax.värdet
är 20,000 rdr rmt.
Torsjö, by af 3 7/8 mtl rusth. i
Öster-Thorsås socken, Konga härad af
Kronobergs län; här märkes en gård, bestående
af 1 mtl Söreg., 1 mtl Per Jonsg. och
1 mtl Per Nilsonsg. samt 1/2 mtl Thorsås
Norreg., förmedl. till 1 7/8 mtl, med
särdeles vacker belägenhet på en höjd
midtför Thorsjö sjö; arealen är 1,400 tid.
deraf åker c:a 150 tld; jordmånen god,
består af något lerblandad svartmylla på
fast botten; arbetsstyrkan från 17 torp
är tillräcklig för gårdens behof;
tax.-värdet är 65,000 rdr rmt. Egare hafva
varit löjtn. Kraak 1770, enkefru
Ekelund, kamrer Eggertz, lagman J.
Bergencreutz, en man långt före sin tid,
som nybyggde alla åbygguaderna,
odlade och förskönade egendomen, anlade
en större trädgård på 2 tid samt
planterade vackra alléer. På hans tid voro
nyodlingar högst sällsynta; men detta
oaktadt lät ban upprätta eu karta öfver
den odlingsbara marken, upptagande en
areal af 300 tid, i sammanhang med
gamla åkern, och ehuru då redau
hunnen till hög ålder, fortsatte ban med
att efter densamma odla så, att vid hans
död 1828 funnos c:a 30 tid schacktade,
stenbrutna och derå alla större stenar
sprängda — något, som på den tiden
var högst ovanligt. — Ryttm.
Hedenstjerna, måg till lagman Bergencreutz,
— dennes barn, då det disponerades af
morfadren, som från Kampen ditflyttade
1827. — Adolf Hedenstjerna, som lät
åbygguaderna förfalla och begagnade en
större del af åkern till får- och kalfbete.
Nuvarande egaren, brukspatron J.
Sjö-bring, har uppfört nya uthus, deribland
tvenne större längor af gråsten, anlagt
mejeri samt fortsätter med den större
odlingsplan, som börjades af lagman
Bergencreutz. — På Thorsjö egor äro
nyligen funna 2 ovala spännbucklor af
bronz.
Torsås, ett mtl fr.-säteri uti samma
socken, har tre egare; upptages i Ny
Smålands beskrifning sammanlagdt med
Torsjö säteri.
Torskbäckshyttan, en hel hytta uti
Fernebo socken och härad af Carlstads
län, med en af de äldsta
stångjernshamrar i riket, som var i gång före år
1608, men lär blifvit ödelagd före 1666,
och funnos här redan på 1590-talet af
hertig Carl inrättade silfver- och
kopparverk invid sjön Tngens södra strand;
koppargrufvorna omtalas redan i
hednatiden. Enligt uppgifter i tax.längden
för år 1863 var bela hyttan taxerad till
150,000 rdr rmt, och egdes af
bergs-idkaren J. G. Erikssons sterbhus; en på
egorna befintlig masugn var taxerad till
15,000 rdr, husbehofssåg samt qvarn till
400 rdr rmt.
Tortuna, förr Torrtuna, en socken i
Ytter-Tjurbo härad af Westerås län,
begränsas i norr af Sevalla, i öster och
söder af Björksta, Badelunda i sydvest
och Tillberga i vester. På en areal af
0,316 qvadratmil land eger socknen 35 3/4
mtl, hvaraf 27 skatte, 3 krono och 5 3/4
frälse, alltsammans år 1863 taxeradt till
513,528 rdr. Inbyggarnes antal utgjorde
år 1805: 721, hade 1840 minskats till
678, år 1860 åter ökats till 684 och
| 1863 till 732, fördelade på 180 hush.,
samt uppgick 1865 till 743 personer.
— Socknen utgör nu ett konsistorielt
pastorat af 2:dra klassen. Kyrkan, af
sten, belägen vid landsvägen, mellan
Uppsala och Westerås, l1/-, mil uordvest
från den sednare staden, är uppförd
åren närmast efter 1320, då ett äldre
kapell af trä nedrefs, och erhöll sin
i första klocka såsom gåfva af
riksföreståndaren Mats Kettilmundsson. Efter
eu brand 1577 återställdes kyrkan i sitt
förra skick. Hon förvarar utom en mängd
gamla minnen från 1400-talet åtskilliga
epitaphier m. m. och choret, berättar
Grau, »är beprydt med der uppå muren
opsatta och til en evig vördnad
förvarade contrefait af "Våra Glorvyrdigsta
Konungar utaf den Gustavianska ätten.»
Gustaf I fråntog dock kyrkan en mängd
dyrbarheter och klenoder, så att lion
blef fattig efter att förut hafva varit
ganska rik. I kyrkogafveln är eu half
runsten inmurad. Bland andra
fornminnen må nämnas en runsten vid W.
Råby, åtskilliga grafhögar och
bautastenar vid Prestgärdet och Korsbacken, vid
Nyby, Wändle och Balsta; de s. k.
domarehällarne eller Lundboaberg nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
