Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trolleholm - Trolleholm - Trollenäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle kallas Trolle-Bonde ocn med
Bondevapnet förena det Trolleska. Af sonen,
förre egaren, grefve Gustaf Trolle-Bonde
blef Trolleholm, så att säga, helt och
hållet omskapadt. Inkomsterna bestodo
vid hans tillträde i s. k. bonderäntor
eller utgingo in natura i viktualier, och
bönderna hade hofveriskyldighet;
åboernas antal var 143 och torparnes 61,
samtliga utarmade; gårdens afkastning
var cirka 3,492 rdr bco. Under åren
1808—37 blef godset så småningom
indeladt i 105 farmer, hvilka alla
bebyggdes och vid hvilka trädgårdar anlades.
Bönderna blefvo arrendatorer, och,
befriade från hofveriet, kunde de nu egna
omsorg åt sina hemman, som de dock
efter fastställd föreskrift skulle bruka.
Farmerna utarrenderades på 30 år, och
arrendet går i arf från far till son eller
måg. Genomförandet af denna
förändring kostade öfver 200,000 rdr, men
också har allmän välmåga och
sedlighet blifvit eu följd; folkmängden ökades
från 1,805 år 1806 till 2,500 år
1837, alla välbehållna; sistnämnda år
uppgingo iukorasterna till 15,952 rdr bco.
Stora ladugårdsbyggnader äfvensom
andra nödiga byggnader uppfördes; nya
vägar anlades, skol- och fattighus
byggdes. Sedan 1855 innehades
fideikommisset af brorsonen, kammarherren gr.
Gustaf Bonde, i hvars hand, eller ock
i soneus, 9 tideikommisser komma att
förenas, deribland Wibyholm och
Hörningsholm i Södermanland, Toftaholm i
Småland.
Nuvarande slottet består af en
hufvudbyggnad, liggande i uorr och söder
med 2 flyglar mot öster; den förra har
fyra våningar, af hvilken den nedersta
ligger till hälften under marken och har
åt östra sidan en korridor med tunnhvalf;
den tredje våniugeu är högre än den
andra. Taket är brutet åt alla sidor.
Flyglarne hafva en våning och källare
samt låga kroppåstak. I nordvestra och
sydvestra hörnen af hufvudbyggnaden stå
2:ne runda torn, täckta med kalottlika
kupor; å båda flyglarnes östra sidor äro
äfven runda torn med konformig
betäckning. Alla byggnadens nyare delar hafva
hälften tunnare murar än de äldre och
äro af tegelsten. Trädgården är anlagd
af riksrådinnan Bonde i ett igenfyldt
träsk och upptager 18 tld, dit från
borgens vestra fagad förer en stenbro, slagen
öfver kanalen. I nedra våningen af det
gamla sydvestra tornet märkes ett rundt
rum med hvälfdt tak, der personer,
sittande midt emot hvarandra kunna,
hviskande utåt väggen tala med hvarandra
utan att de mellan dem stående höra
något; då man står midt emot en
talande, tycker man sig höra dennes röst
bakom sig betydligt starkare o. s. v. På
gården förvaras en stamtafla, der
Bonde-slägten ledes ända ned från Fornjoter.
Trolleholm, frälse-säteri af 6 9/16 mtl,
förmedlade 1743 till 4 9/16 mtl, hvaraf
nu 1 mtl utgör Halsfarm, är taxeradt
till 229,800 rdr rmt och utgör med
20 11/96 mtl ins., 12 23/96 mtl uts., inom
Torlösa, Konga, Ask, Billinge, Stödhaf, Örja
och Wemmenhögs socknar, ett gods,
uppskattadt 1661 till 29,540 rdr rmt;
nu taxeras endast underl. inom Torlösa
socken, hvaraf må nämnas Wittsköfle
gård, 2 1/7 mtl, ibm farm 6/7, 4 11/16
Östraby m. fl., till öfver 1,525,000 rdr rmt.
Hela egovidden är 15,900 tld, hvaraf
4,654 äro åker, 3,856 tld äng, 2,000
tid skog, hufvudsakligen af bok och ek.
Till gärden höra tegelbruk, bränneri,
vattenqvarn med 4 par stenar, jagt och
fiske i Ringsjön; af 23 fiskdammar
återstå numer endast 4 och dessa utan fiske.
Säteriet och godset rotera för 17 17/96
rotar.
Trollenäs, fordom Näs. Herregård
uti Näs socken, Onsjö härad af
Malmöhus län, 2 1/2 mil n. u. o. från Lund,
är bebyggd med en trevånings hög
hufvudbyggnad och 2:ne envånings flyglar,
belägna på en åbacke, mellan tvenne
djupa dälder, i skuggan af lummiga träd.
Endast tvenne slägter hafva innehaft
deuna egendom, under danska tiden
Thottarne, hvaraf den äldsta christna
man, historien omtalar, är gilkaren Thor
I Thott omkring 1160, och den förste,
man vet, som skrifvit sig till Näs,
riksrådet Peder Thott, i slutet af 1300-talet
— under svenska tiden Trollarne, hvaraf
Nils Trolles enka, fru Hille Rosenkrantz
tillbytte sig Näs den 19 April 1682
mot Gaunö på Seeland, sonsonen Fr.
Trolle, stiftade 1768—70 af Näs, som
blef kalladt Trollenäs, jemte tillköpta
Fulltofta säteri, ett fideikommiss inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
