Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Tàfra.
Täfvelsås,
Hamilton, men gården beboddes och
sköttes af nämnda friherrinna till
hennes död 1837, hvarefter det öfvertogs
af enkegrefvinnan Hamilton, som 1852
sålde det till sin då ännu blott 19-årige
son, nu mer löjtnanten, grefve Gustaf
Hamilton. *)
Efter som vi nämnt om fröken
Ko-senhanes (friherrinnan Jennings) gårds
förvaltning, sä bör äfven omnämnas något,
som förvarar åt henne i bvgden ett kä-
% C
rare minne: den af henne stiftade skolan,
hvartill stenhus byggdes och en viss
underhållssumma anslogs; till aflöning åt
skolläraren gafs en del af hemmanet
Lund, hvaraf resten tillföll hennes
gårdsförvaltare. Nu är, under sistu. egares
tid, en mindre slöjd- och syskola satt i
förbindelse med gamla skolan och
underhålles dels af honom, dels med bidrag
från ortens herrskaper. Till
Täckhammars gård liksom till hela bygdens
häfder hör ock historien om det gamla
kapellet, hvarefter ruiner påträffas i en
af gårdens hagar, der nära intill finnes
en gård med namnet Kapelltorpet.
Allehanda berättelser om arga jättar ra. ra.
rörande dessa stenar äro ännu icke helt
utplånade ur folkraedvetandet.
Täfra, bv uti Arnäs socken, Norra
o »
Ångermanlands fögderi af
Wester-Norr-lands län; 1%6 nitl pä 3 Nj; 6 åboer
(år 1865); omgifves af höga mest runda
berg, här och der beväxta med skog;
*) Täckhammars gods. som utgöres såsom ofvan
nämndes af 121 , mtl, deraf 1 2 rusthåll,
73 R frälse, 3’ s skatte, intager en egorymd
af 18,000 qvadratref, häraf åker och äng
7.945, skog. hagar och impedimenter 10,055
samt taxerades är 1863 till 258,000 rdr rmt.
Till gården hörer tegelbruk, men den gamla
bekanta Täckhammarso qvarn är raserad i
och för sjösänkning. A den under eget bruk
varande jorden, 3.673 qvadratref. der
vexel-bruk är dels i 7. dels i 9 skiften infördt,
föddes 1863 : 90 kor (dels sveoska, dels
croisserade svenska och ayrshire-race), 46
oxar, 120 får och 14 hästar: höafkastningen
är vanligen 850 parlass. Skogen, ej grof,
men vidsträckt, är indelad till trakthuggning
med 100-årig omloppstid. — Godset, ehuru
med en 500-årig häfd, har dock mer än
1 o,:del af ali nu befintlig åker uppodlad
sedan 1840 (ännu finnes likväl betydlig
odlingsbar jord). Sjelfva gården, der några
ärevördiga lindar och lönnar stå, bär äfven
pregel af det friskare och friare lif, som
sålunda på sednare tiden utbredt sig på denna
egeudom.
har såg, gästgifvaregård, hvarifrån
skjutsas till:
JlrwàÄ prestgård.....1 mil.
Önska........1 !/2 »
Täfvelsås, socken uti Kinnevalds
härad af Kronobergs län, utgörande ensam
ett regalt pastorat af 3:dje klassen,
begränsadt i norr af Däningelanda och
Wexiö landsförsamling, i öster af
Tegnaby och Thorsås, i söder af Kalfsvik
v ’
och Jät samt i vester af Wederslöf. —
Socknen, som före 1835 var en tredjedel
mindre än nu, emedan då med
densamma förenades Tofta socken, innehåller
257/,2 mtl, hvaraf 73/4 frälse, 35/B krono
och 14 mtl skatte, med en areal af
10,300 tid, hvaraf 1,800 sjöar och kärr,
egde 1805 jemte Tofta 696 inbyggare,
hvilket antal 1850 förökats till 1,200 och
1864 tül c:a 1.400. Afståndet till Wexiö
är l\/4 mil. Ar 1860 beräknades den
odlade jorden utgöra 900 tid, den
naturliga ängen 1,500 tid, årliga utsädet
1,160 t:r; inom socknen vinterföddes
vid denna tid 102 hästar, 710
nötkrea-tnr, 300 far och getter samt 130 svin.
— Uti en fast folkskola och 3
småskolor undervisades år 1863: 63 barn
på en gång närvarande af 227, som
voro inom skolåldern.
Sockenbibliö-thek finnes. Skog växer tillräckligt till
vedbrand. 1 socknens östra del finnes
Rinkabysjön och på vestra gränsen
Tofta-eller Wederslöfssjön, begge innehållande
jernmalm, hvilken sedan äldsta tider
bearbetats af allmogen i orten. På en ö
1 den sednare sjön ligger Waringahall,
hvilken sägnen sätter i förbindelse med
Wilkingasagans berömde Yerland smed,
enligt Wallman.
Bland gårdar må nämnas Stjernevik,
2 mtl frälse-säteri, hette förut Täfvelsås,
men fick sitt nuvarande namn af slägten
Hederstjerna, sora på 1780-talet blef
egare af gården och före adlandet hette
Schema. Täfvelsås nämnes i ett bref af
1336 såsom tillhörigt Gudvast ßoson,
följande året tilldömdes gården biskop
Carl i Linköping, hvilken åter bortbytte
densamma tül sin slägting Håkan
Karlsson; 1 mtl Allatorp och 1 mtl Osaby,
se dessa art. — Enligt ett gammalt
bref af 1342 testamenterade Asruu
Eriksdotter, Knut Kettilbjörnssona enka, 1
mark till Täfvelås kyrka och 4 mark till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
