Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Westbo härad.
Westbo härad. 291
Westbo härad, ett af Smålands större
härader, utgörande sydvestligaste delen
af Jönköpings län, begränsadt i vester
af Halland, i nordvest af Westergötland,
i norr af Mo härad, i öster af Östbo
och i söder af Sunnerbo, samt omfattar
27 socknar, förenade till 12 pastorater.
Arealen uppgifves vara 18,951 qv.-mil,
hvaraf 1,788 vatten (eller 397,200 tid fast
mark), och är fördelad på 628 mtl,
(634 31/96), hvaraf 286 9/16, sk., 47 1/2 kr.
och 294 49/96 fr.; frälse-säterierna äro dock
blott omkring 72 hemman. Medelvärdet
å ett helt mtl upptages till 16,467 rdr.
Folkmängden, som 1805 beräknades till
17,694, steg 1850 till 24,740 och 1865
till 26,580 personer.
Westbo härad utgör Jönköpings läns
6:te fögderi och Wexiö stifts 9:de
kontrakt. Landets vestligaste del på
gränsen mot Westergötland tillhör Ätrans
flodområde, skild från landets öfriga
vattensystem genom en ås, som der Tveta
och Mo härader sammanträffa med
Westergötland inkommer i Småland och här
med många afbrott går längs
Westgöta-gränsen och slutligen når hafvet i
Halland vester om Halmstad. En annan
vattendelande bergås, utskjutande från
Taberg, sträcker sig ifrån det hörn, der
Östbo, Mo och Westbo sammanstöta, mot
sydvest till Femsjö socken, der den
träffar en annan ås, som åter
hufvudsakligen följer gränsen mellan Westbo och
Halland. Genom den nämnda bergåsen
fråu Taberg till Femsjö delas häradet i
två flodsystem, af hvilka det östra
tillhör Lagan, det vestra Nissan. Det förra
omfattar den nordliga och större delen
af sjön Bolmen jemte dess tillopp, den
lilla Dannäsån från sjön Fylleu på östra
gränsen, Storån från norr, hvilken
uppkommer på Taberg genom flera smärre
åars sammanflöde, under flera mil utgör
gränsen mellan Östbo och Westbo, derefter
uteslutande tillhör Westbo och under
bela sitt lopp upptager en mängd smärre
tillflöden, Lillan, utloppet för Drafven,
Flaten m. fl. sjöar, Unneqvarnsån från
sjön Unnen och dess tillflöden (se
Unnaryd), m. fl. Nissaån inkommer i detta
härad från Mo och bildar här på
gränsen, något öfver 1 mil, eu rad af sjöar,
Orerydsjön, Svalåssjön, Algutstorps sjö,
Wikaresjön och Gusjön, flyter derefter
mot sydvest, alltjemt åtföljd af
landsvägen, den s. k. »Nissastigen», och
upptager utom en mängd smärre vattendrag
Anderstorpsån frän östra sidan, hvilken
utgör afloppet för Hären m. fl, sjöar;
längre ned upptagas Norra, Mellan- och
Södra Färgen. Sydvestligaste hörnet af
häradet, eller den vattenrika Femsjö
socken har sitt egna vattensystem, som ger
upphof åt Elmåsaän eller Fyllan,
hvilken sedermera utfaller i Kattegat, öster
om Halmstad. — Jordmånen är i
allmänhet ganska svag; öfverst ligger en
i tunn skorpa af mulljord, mest af
förruttnad ljung, derunder sandjord,
mjäll-jord och mojord ; sällan finner man lera,
aldrig mergel. Talrika mossar och kärr
upptaga en areal af inemot 50,000 tld;
och allt detta har dock fordom — fastän
för flera tusen år sedan — varit skogar!
I alla träffas stubbar och rötter på
bottnen. För tre århundraden sedan funnos
här stora skogar af af ek och bok, der
man nu ser endast ljungfält och
martallar. Sedan svedjandet till större delen
upphört, bör man dock nu kunna hoppas
mindre sköfling på det sättet. Ett
undantag i afseende på naturbeskaffenheten
utgör Dannäs lilla församling på
Bolmens nordöstra strand; den har också
blifvit kallad »smörklimpen i Westbo».
Här finnas ännu rika bokskogar, då de
försvunnit från hela det öfriga landet;
på 1840-talet fanns ej mer än en enda
fur i socknen. — Hufvudsädet är hafre,
som i allmänhet lemnar 3:dje kornet,
i goda år 5:te. Boskapsskötseln är föga
uppdrifven; hästar äro till och med
sällsynta. Getter finnas hos icke få bönder
i sydvestra delen. Folket har här,
såsom en författare yttrar, blifvit vant
»att sofva endast fyra timmar om
natten, för att eröfra hafrekakan». En
vigtig binäring är i följd häraf
tillverkning af jerntråd, hvilken tillika med andra
produkter af husslöjd afsättes af
allmogen under gårdfarihandel. En mycket
besökt torgplats är Gisslaved. —
Folkstocken har den Finvedska stammens
utmärkande kännetecken, blondt hår, ofta
mörkbrunt, samt i uttalet ett bredt a-ljud
eller aj i stället för e. Ehuru temligen
aflägset från Wärendstrakten, hör man
äfven här Blenda och Wäreudsqvinnorna
berömmas i folksagan och sedan urmin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
