- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
301

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Westerhejde.

Wcslerhcjde. 301

hänvisas. De förnämsta utgöras af
stensättningar och bautastenar vid Häringe,
Krigslida, Prestgården o. s. v. samt run-x
sten vid Forss, ruiner efter Sötes borg,
en f. d. djurgård, lemningar efter fartyg
på sjöbottnen, Walhallskürr, Wårdberget,
gården Sotinge m. m. — Främst bland
gods och gårdar märkas Häringe säteri
vid Lamfjärden, sedan frälse-säterierna
Berga, Näringsberg, Ekeby och
Skogs-Ekeby; frälse-gårdarne Tuna, Hammar
och Sophielund; skatte-gårdarne Lida
eller Krigslida, Forss; Eketorp är l/4
frälse-säteri. — Under Årsta i
Oster-Haninge lyda 2’/2 mantal samt Wittså
qvarn och såg. — Adress: Stockholm.

Westerhejde, omkr. 1671 benämnd
Westerrede. Annex-socken till Stenkumla
pastorat, belägen på Gotland, 5/g mil
s. s. v. från Wisby, hörer till Wisby
läns Södra domsaga och fögderi,
gränsar i n. v. och norr till hafvet,
innefattar en areal af 5,236 ’/g thl, deraf 1
tid sjöar, 48 mossar; hemmantalet är
61 /«, mtl, deraf l/g kyrkoherdens, ’/o
mtl kapellans-boställe. — Socknen
består till större delen af jemn mark, med
några mindre höjdsträckningar och
dalar; hufvudsakligaste delen af inegorna
bildas af 2:iie dalgångar, en på hvardera
sidan om den midt igenom socknen
ledande s. k. vestra landsvägen; stranden
består af nästan lodrätt mot hafvet
stupande kalkberg, utom vid Buskviken, en
hamn, der marken mot sjön, n. o. om
Högklint, är långsluttande. Tvenne
mindre vattendrag, som vid sommartorka
äro torra, genomskära socknen.
Jordmånen består i inegorna af sandmergel,
till största delen något lerblandad; i
utmarken för det mesta af sand, ör och
kalksten. De vanliga trädslagen äro å
skogsmarken för det mesta tall och gran,
i ängarna björk, hassel, ask, asp, oxel,
något ek samt vilda äppel- och
päronträd. Skogen är ännu tillräcklig för
husbehof. I trädgårds- och
parkanläggningar finnas, utom vanliga fruktträd,
äfven valnöt, lind, alm, hästkastanie och
lärkträd, m. ro.; till följd af det blida
klimatet trifvas äfven på kall jord
vinstocken, äkta kastanien, mullbärsträdet
m. fl. sydländska växter.

Folkmängden har i sednare tider
varit i betydligt stigande, som visar sig

deraf, att den år 1853 var endast 385
och uppgick 1865 till 482 inbyggare.
Kn ogift drängs lön i husbondens bröd
är vanligen 100 rdr rmt och en pigas
hälften mindre. Abyggnaderna äro
mer-ändels uppförda af kalksten, på många
ställen uppmurade utan bruk, samt
endast ut- och invändigt kalkrappade. —
Hufvudnäringar äro jordbruk och
boskapsskötsel; vid Ygnestranden idkas något
strömmings- och torskfiske. Åkerbruket
har på sednaste decenniet gått betydligt
framåt och utgöres nu mer af
vexel-bruk; endast vid miudre jordbruk
användes det gamla vanliga treskiftesbruket;
åkern upptager 796 tid 14 k pl.; likväl
utgör den odlade jorden icke hälften
af den mark, som kan vara tjenlig för
odling. Råg och korn äro hufvudsädet,
dernäst hvete samt äfven något hafra
och ärter. Tröskverk för dragare
begagnas öfverallt, och nyare tiders
redskaper, såsom såningsmaskiner o. d.,
saknas icke heller. Träd- och kryddgårdar
finnas allmänt, äfven vid torpen. Ängen,
upptagande 401 tid 22 kpl., är
öfverallt skogbeväxt och afkastar högst 30
IU hö pr tid, samt något höstbete.
Ladugården lemnar betydliga qvantiteter
mjölk, och i socknen är nyligen för
Hushållningssällskapets räkning anställd
ayershiretjur. Tvenne kalkugnar finnas
väl vid IVible och Nygård, men som
nu mer icke begagnas; der finnas ock
en tullvattenrajölqvarn med 2 par
stenar och en enbladig vattensägqvarn.
Hemmanen egas mest af ståndspersoner.
I statsbidrag erlades 1860: 2,948 rdr
17 öre, deraf i väghållning 302,
fattigförsörjning 470, diverse afgifter 359,
klereci-statens underhåll 587, kostnad
för rustning och rotering 281, ständiga
räntor 774, i bevillning 172 rdr rmt.
Uppskattningsvärdet för bevillning var
89,131 rdr rmt. Till presterskapets
aflöning är kontrakt upprättadt på
nuvarande pastors tjenstetid om 6 t:r
spannmål för hvarje helt mtl efter nya
skattläggningen. Klockaren njuter i ett för
allt 4 t:r råg årligen. Socknen är
ordinarie roterad till l5/ß båtsmansrote
och 5/g mtl ecklesiastik äro extra
roterade. — Sedan hösten 1857 är länets
landtbruksskola förlagd vid egendomen
Nygård och åtnjuter ett årligt statsan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free