- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
359

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

\f i listad.

Willslad.

359

mansdelar och delar i Snöbergs
hyttemasugn och allmänning och Westsjötorps
2-ramiga såg i Nora och Carlskoga
socknar; bela taxeringsvärdet uppgifves till
c:a 700,000 rdr rmt (dessutom innehar
samma egare -ijji i Strobro masugn med
delar i Fins-, Fogde- och Storbrohyttorna,
Stockfyrs qvarn och tegelbruk, allt inom
Fernebo, åsätt, ett tax.värde af 277,000
rdr). "Bland bruksförvaltare nämnes på
1820-talet Jakob Mauritz
Planting-Gyl-lenbåga.

Willstad (i eckl.-matrikel), Wilstad,
skrefs Wiuilstad 1268, i 1600-talets
jordeböcker Wielstad (Wielstada); regalt pa.
storat af l:a kl. i Wexiö stift, ll’/4mil
från stiftsstaden, består af modersocknen
Wilstad, med annexerna Båreryd och
Wåthult, begränsas i norr af Bosebo,
jemte annex-församlingarna, i öster af
Refteled, i söder af Långaryd, i vester
af Hestra och Burseryd samt sträcker sig
i norr och söder nära 4 mil i längd, i
bredd öster och vester %— 11 4 mil på
en areal af ej fullt 2 qvadratmil, med
78V, mtl och 3,450 personer. —
Willstad, socken uti Westbo (Wessbo) härads
fögderi af Jönköpings län, Tiohäraders
lagsaga oc-h Tabergs bergslag — med
550 fots höjd öfver hafvet — omfattar
33,303 tid, hvaraf 903 = 0,u3<< qv.mil
vatten (år 1825 uppgafs arealen till
26,190 tid, deraf 638 åker, eller 13 tid
5 kpl. å ett hemman, 97 äng, 427
betesmark). Hemmantalet är 48% mtl,
deraf 237/8 skatte, 5% krono och 19%
frälse, bebodda år 1825 af 1,507, år
1865 af 2,032 personer. — Marken
omvexlar af backar och kärr, höjder och
sänkningar, berg och dalar, skog och
slättmark, är dels alldeles stenfri, dels
så stenig, att knappt ett kreatur
kommer fram; två gamla skogar finnas:
Rasten (Ragsten) och Fållinge, hvardera
af mer än 2 mils omkrets, bland
bergshöjderna reser sig Högåsen högt öfver
ile andra. Socknen genomflytes af
Nissa-ån, alltjemt åtföljd af landsvägen frän
Jönköping, den s. k. Nissastigen; ån
öfversvamraar ofta höst och vår, då den
stundom hastigt stiger 14 till 16 fot,
anställande stor förödelse, utskär
jordstycken, rycker stora träd, broar,
dammar m. m. med sig; for öfrigt finnas
inga större sjöar, men en mäugd små

sjöaK och kärr; Willstads mosse,
häremellan och Refteleds socken, uppgifves
till nära ’/•> qvadratmil vidd. Rådande
jordmånen är fin sandmylla med 2 à 3
tums matjordsskorpa, stundom bergsur;
dock finnes på några ställen en mager lera.
Genom den mängd af mossar och skogar,
som bibehålla frost och kyla, inträffa
ofta frostskador å sad och växter,
stundom midt i sommaren, i September sker
ofta skada å hafren, ortens mesta sade;
året 1812 den 7, 8 och 9 September
förstörde frosten ali omogen säd, hvilket
hade till följd följande årets missväxt,
hunger och rödsot, som medtogo hvar
20:de person. Eljest stärker och härdar
det hårda klimatet folkets lifskrafter, så
att man i allmänhet hinner här till högre
ålder än annorstädes. Silfvermalm, fastän
obetydlig, lärer fuunits i Frueberget pä
Karshults egor. En mineralkälla är på
prestgårdens egor. Taxeringsvärdet var
år 1863: 758,200 rdr rmt. Den hos
allmogen fordom rådande
fördomsfullheten och vidskepelsen samt benägenheten
för tjufven och fylleri, synes ha
betydligt aftagit; nu mer äro fromhet och
gudsfruktan, tarflighet och hushållning,
arbetsamhet, snygghet, konstfärdighet samt
god bergningsomtanke, egenskaper, som
kunna rättvisligen tilläggas de flesta.
Qvinnorna ådagalägga uti allehanda
ylle-och linnetillverkningar stor flit. För
öfrigt liknar folket här den omgifvande
vilda naturen, är friskt, starkt, okonstladt
och allvarsamt. Den här brukliga
munarten liknar mycket det gamla göthiska
språket, exempel härpå äro: sten kallas
stain (just som på gamla runstenar),
hajter, heter (göth. heijtii), vait = vet
(göth. veit), mek = mig (göth. mik) etc.
Ingen brukar mindre än 1 16 mtl,
allmännast % mtl; i allmänhet är ingen
besuten på mindre än % mtl Utsädet
vid ett af de bästa mantalen uppgafs år
1825 till 40 t:r (33% hafra, 5 korn,
1% råg), vid ett af de sämre till 20 t:r;
allmänna utskylder och besvär uppgåfvos
samma år till 297 rdr rmt å ett af de
bästa hemmanen och något mindre för de
! sämre. — Kyrkan, nvbvggd ären 1788

* * %■ % o o

I —93 efter Clara kyrka i Stockholm, 66
j alnar lång, 24 alnar bred, 10 alnar hög,
ligger 8% mil s. v. från Jönköping,
1% mil från adressorten Gisslaved, 1 %

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free