- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
373

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Winljern.

Wi näs.

373

kebergs härad, är en jemn trakt, endast
genomskuren af låga skogbeväxta
sandåsar. Omkring Svartån, som flyter genom
denna socken-andel från sydvest mot
nordost, träffas ofta sanka trakter.
Huf-vudnäringen är åkerbruk, som på slätten,
med dess jordmån af ler- och svartmylla,
lemnar tillfälle till afsalu, samt
skogs-och bergsbruk. — Kyrkan, belägen midt
i deu sydöstra delen nära Svartån, 1l/.,
mil från Örebro, är ombyggd Sr 1825.
Socknen liar jemte hela Örebro härad
blifvit af Gustaf 1 testamenterad till
yngste sonen, hertig Carl, som åter
dermed förlänade sin son, hertig Carl Philip;
utgör numera tillika med annexet
Tvss-linge ett konsistorielt pastorat af 2:dra
klassen, tillhörande Örebro kontrakt af
Strenguäs stift. — Barnundervisningen
besörjes i en fast folkskola och två
småskolor. Soekenbibliothek finnes.

Af gårdar märkas: Prestgårdeu, 1
mtl krono, pastors- och Klockaregården,
l/4 mtl, komniinister-boställe; —Sanna
(Sånna i 1664 års jordebok) by, med
gästgifveri och jerngrufvor, 7/,„ mantal
deraf, jemte 1 mtl Nybble och 3/g mtl i
andra hemman, utgöra ett gods; — ’/4
skatte Svinbron med sandstensbrott; —
under Svartå bruk lvda 3 mtl Nybble
(af denna by, bestående af 3 mtl skatte,
l1/, frälse, lia 2 gårdar jemte andra i
Edsbergs, Wi by och Gräfve socknar varit
donerade af kon. Carl IX till hofjunkare
R. Anrep) och ’/., frälse Götavitorp; —
byar äro Götavi, Granhammar, deraf ett
skattehemman varit doneradt åt
krigsrådet Jonas Mattsson Loverus, adlad
Palmgren, men sedermera blifvit från
honom reduceradt; Säby, Spånga, Wia,
deraf 2 mantal lvda under Säbvlund i

v %

Kumla socken. — Bäck, Fogelmo,
Falltorp, Hyltran, Hummelbäcken, Ramsta
äro enstaka hemman — I bergslagen
ligga Öfra och Nedra Lannafors
bruksegendomar, Hesselkulla med
grufvor,hvarur 1862 erhöllos 31,000 centner och
1865 58,200 centner malm; hemman
äro Arfvaby, Arbohyttan, Berga,
Eskilstorp, Gillsåsen, Backetomta, Naddeboda,
Pölseboda (Pökeboda i tax.-längden). —
Adress: Örebro.

Wintjerns (Wmdkerns) grufvor,
belägna i Svärdsjö socken af Stora
Kopparbergs län, lVj mil fi’ån kyrkan, som

ligger 2’A. mil från Falun; upptäcktes
först 1722 af bonden Olof Andersson i
Gräshackstorp och begynte bearbetas àr
1725. De grufvor i detta malmfält, som
på sednare tider blifvit bearbetade, ha
varit Svartnäs, Öster, Gamla, Fallås och
I Sal, hvarur 1863 uppfordrades 310,493
centner jernmalm. Af dessa grufvor
egdes förstnämnda ensamt af Falu
bergslag, de öfriga voro delade mellan denna
bergslag, Ockelboverken, Dådrans samt
Svabens verks bruksegarc och bonden
Olof Ersson i Östansjö, som egde deraf
större eller mindre delar. Folkmängden
uppgick 1863 till 300 personer.
Ofvanföre Wiutjernsfältet är belägen en sjö,
Ryssfön kallad, hvilken förut hade sitt
utlopp till Agsjöii; men genom att det
naturliga utloppet omkr. år 1840
tillstängdes och vattnet medelst ’/., mil läng
kanal blifvit ledd till Wiutjernsfältet.
hafva grufvorna fått driftkraft till
konster och spel för vatten- och
malmnpp-fordringar, äfvensom till husbehofssåg och
qvarn, hvilka jemte grufvorna äro åsatta
ett tax.-värde af 22,000 rdr.

Winäs, ett mtl frälse-säteri uti Eds
socken, Norra Tjusts härad och Kalmar
län, omkring 4 mil från Westervik, ’/.,
mil från kyrkan. Mangårdsbyggnaden
af sten från 14:de seklet, omgifves
nästan af Storsjön, som med siua löfrika
stränder erbjuder eu ganska vacker
utsigt, dessutom ligger i närheten en
annan sjö, Ramen kallad. Byggnadens
nedra vånings särdeles tjocka murar
vittna om en hög ålder, der visas ock
ännu ett litet tråugt rum, kalladt Bo
Jonssons kammare, samt en samling
porträtter öfver Winäs egare från äldre
tider. Den öfra våningen förskrifver sig
från en sednare tid. Trädgården är
mycket rymlig, med långa prydliga al
léer af fruktbärande träd. Den äldste
kände egaren till Winäs är det
namnkunniga riksdrotset Bo Jonsson Grip, i
hvars slägt del förblef och stiftades år
1561 till friherrskap till förmån för den
yngre, slägten Grip, men hvars ärftliga
egenskap upphörde då riksdrotset
Mauritz Birgersson Grip afled utan manliga
arfvingar 1592. Derefter blef mågeu Joh.
Casimir Leijonhufvud egare af Winäs
samt Eds berustade säteri med ett stort
underlydande gods, och har alltsedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free