- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
381

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

V i lin.

Wishorg.

381

den Nedre Hammaren med Bruksgården,
Öfre Hammaren längre upp vid ån och
Spikbruket. Tackjernet hemtas dels från
Nora, Lindesbergs oeli Norbergs
bergslager, dels från Stafsjö bruk i Kila s:u,
till hvilket Wirå ända till sista tidén
hört. Numera eges detta bruk af hrr
Enhörning à C:ni i Norrköping. En
betydlig rekognitionsskog är tillagd bruket.

Wirån, äfven kallad Jäders än,
upprinner på Kolmorden inom Östergötland
i två grenar, hvilka strax inom
Nyköpings läns gräns förena sig i sjön
Wir-lAngen vid eu höjd af 171 fot öfver
hafvet. Härefter går ån i sydvestlig
rigtning under många fall genom
Bysjön, efter att dessförinan hafva blifvit
begagnad vid Wirå bruk. Efter att hafva
passerat Alberga bruk, upptages från
söder eu å, som affor vattnet från Skiren,
Stafsjöu och Bålsjön mellan bergstalp
af 2 till 300 fots höjd. Nu följer än
bergåsens östliga rigtning i en trång dal
pä norra sidan om densamma. Uuder
sitt fortsatta lopp genom Lunda, Tuna,
Bergshammar och Nikolai socknar
bildar ån blott ett par högst obetydliga
sjöar, likasom dess tillflöden här äro af
mindre betydenhet; slutligen utfaller den
i Byfjärden, 1 8 mil söder om
Nyköpingsåns utlopp. Flodområdets bredd iir uppåt
landet 1 mil, men afsmalnar längre ned
till knappt x/2 mil.

Wisboda, ett mtl frälse i Lerbäcks
socken af Kumla härad och Örebro läu,
beläget nära sjön Tisarens vestra strand.
Gården, som har ganska betydliga egor,
såg och qvarn samt åtskilliga
underlydande hemmansdelar (se art. Lerbäck),
har förr varit en ansenlig bruksegendom
med hyttor och osmundssmide. Den har
vissa tider tillhört kronan, men kom i
början af 1700-talet i enskildas ego,
deribland till slägten Robsahm,
hvarunder bergsrådet Rinman här anlade den
första stålugn i Sverige för flammeld. I
början af detta århundrade kom godset
till slägten Burenstam, som flyttade
bruksrörelsen till Dohuafors och Skvllberg;

v C ’

det eges numera af ett bolag.

Wisbohammar, ett gammalt
frälsesäteri uti Wårdinge socken af Svartlösa
härad och Stockholms läu, vid Frösjöns
nedra ända, omkring 7 mil från
hufvudstaden; har tillhört slägterna Natt och

Dag. Roseustjerna på 1600-talet och ännu
1700, öfverste-löjtu. (i. Silfversparre år
1827, Öberg 1847, sedan och år 1865
brukspatron N. Fr. Husberg på Oppeby
i Nikolai socken. Säteriet, som i sednare
egares tid blifvit förbättradt, såväl genom
nyodlingar som genom användandet af
nyare brukningsinethoder och redskap,
är taxerad t till 45,000 rdr och eu ä
egorna befintlig qvarn för 2 par stenar
samt underl. 1 mtl frälse till 33.000
rdr rmt.

Wisborgs slotts-ladugård, två och 3/8
mtl krono uti Wisby södra
landsförsamling, med kronoschäferi för 25 får af
Strelitzer-race och en väl underhållen
trädgård, der eu af de egendomligaste
och ädlaste äplesorter förekommer, kallad
melou-calvilT; gården, som endast af
mjölk inbringar 1,800 rdr, är för
närvarande utarrenderad till den 14 Mars
1874 mot 115 t:r säd. — På egorna,
inom Wisby staiis sydvestra del, finnas
ännu några ruiner af det fordna väldiga
Wisborgs slott, hvartill grundstenen lades
d. 12 Aug. 1411 af konung Erik XIII,
som enligt en nu mer förkommen
perga-lnentsskrift skall bekostat bvggnaden med

» c o

sin gemåls peuningar (drottning Philippa,
en af de ädlaste qvinnor och yppersta
drottningar). Det hette väl, att den
befästa borgen skulle uppföras till stadens
försvar; men den blef egentligen ett
kungligt residens, hvarifrån konungen
sjelf ville beherrska staden, och der han
i 9 års tid, efter sin afsättning, hade
sin seralj och sitt sjöröfvarenäste. Uuder
Eriks flykt till Danmark fortsattes
slotts-■ byggnaden af danske riddaren Truid Hase,
och 49 år efter grundstenens läggande
började dåvarande danska länsherreu på
Gotland, Ivar Axelssou Tott, att befästa
Wisborgs slott än starkare, »så att det
blef en dråplig fästning»; slottsarbetet
fullbordades ai’ efterträdaren, Jens
Hol-gersen Ulfstand. Äfven af de följande
danska länsherrarne blef slottet alltmera
utvidgadt, och om Wadislaw Wobitzer
heter det, att han lät »bygga ut till
stranden äfven frustugan och köket».
Slottskyrka byggdes i slutet af
1500-talet af danska länsherren Nils Bilde.
— Y\ isborgs slott har sin egeu stormiga
historia, der praktfulla fester, tårar och
blod, hjeltemod och förräderi ömsom fört

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free