Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
yfh\.
Vista.
lunda. atl egarne af förstnämnda 2
egendomar kalla 4 gånger efter hvarandra,
samt egaren af Stafsäter den 5:te. —
Af fornlemningar omtalas eu
stensättning å Qvarnängen. med »Bos sten» i
midten, lemningar efter förskansningar
nära Garpekärr m. in. Två af länets
största herregårdar höra hit. nämligen
Säby, tillsammans med underl. 18:! 4 mtl,
deribland Hofvetorp, 5 frälse-säteri,
upptagande halfva socknens taxeringsvärde,
oeh Sturefors frälse-säteri, tillsammans
med underlydande 14’8 mtl: —
Stafsäter, tillsammans med underlydande 35/8
mtl: — Prestgården, I mtl, och
kaplans-bol 1 2 mtl, båda i Wist by. —
Gräs-horfva, Labbenäs, Toketorp, Xorrberga,
Mar1cu8torp och Farsbo äro
hemmans-namu. — Styf vinge, 1’ mtl,
militiæ-boställe. — Adress: Linköping.
Wist, socken uti Bedvägs härad af
Elfsborgs län, begränsad i norr af
Tira-melhed och i söder af Brunns socken;
arealen, 3,568 rid fast mark, är fördelad
på 6’ 8 mtl, deraf 4 skatte, 1 krono,
23’8 frälse. Sockuen, som har bergig
och med småskog bevuxen mark. sand
till jordmån, beboddes 1865 af C:a 370
inbyggare. Hela fastighetsvärdet var
164,200 rdr rmt. — Af verkställda
odlingar omnämnes en vidsträckt mosse,
som är 1812 blifvit upptagen till
åker-oeh ängtegar, bebyggdes af byggmästare
Lönnerberg och erhöll namnet
Wista-holm. Stället försägs äfven med vidsträckt
trädgård, utmärkt för sina många
fruktträd; år 1832 var baron Åkerhjelm egare.
Major Håkan Larsson Svärdsköld,† 1654,
skref sig till Wistaholm i Westergötland;
men hvar detta legat, är okändt. Äfven
af nuvarande komministern ha stora
uppodlingar blifvit verkställda a såväl hårdvall
som mossar. — Socknen, annex till
Tim-melhed, har haft kyrka, belägen 3/4 mil
nordvest från Ulricehamu, som redan år
1693 var pa förslag att nedrifvas,
hvilket dock 1861 än ej var skedt; men då
utsågs plats för ny kyrka vid norra
ändan af sjön Asunden, strax inom
gränsen af Brunns socken, som skall förenas
med Wist om en kyrka under namnet
Oscar. Fast skola och sockenmagasin
finnas. Forntidsminnen äro bautastenar,
kummel och ättehögar. — Gårdar:
Ile-ster, l’ 4 skatte och ’/2 frälse, utgör
j socknens bäst bebyggda samt anses vara
ett af ortens bästa hemman. — 1 2 mtl
Ubbarp är komminister-boställe. —
Hers-torp och 138 mantal ir?>f äro hemman.
— Adress: Ulricehamn.
Wista, härad i .Jönköpiugs läns
nordligaste hörn. utgöres af eu 3 mil lång
och 1 mil bred kuststräcka vid Wetterns
östra strand, jemte den 3 4 mil från
lan-! det liggande ön Wisingsö. Häradet, det
minsta i länet, innefattar endast 4
socknar: Grenna landsförsamling, Ulmstad,
Skärstad och Wisingsö, bestående af
2741 8 mtl, hvaraf 125^ skatte, 42\4
krono och 106%.’ frälse, med eu areal
af 66,396 tid fast mark och 0,273
qvadratmil vatten. Inbyggarnes antal steg
i år 1865 till 8,742. Begränsadt i norr
(V 4 mils längd) af Östergötland, i vester
och söder af Xorra Wedbo och Tveta
härader, för öfrigt af Wettern, bildar
häradets fastland (för Wisingsö hänvisa
vi till denna art.), en högt belägen,
särdeles kuperad trakt, i hvilken man
åt-1 skiljer två från norr till söder nästan
! jemnlöpande bergskedjor, den östra ofta
afbruten med toppar af inemot 1,000
fots höjd öfver hafvet, den vestra tätt
följaude Wettern och nästan oafbruten,
ined betydligt lägre höjd. Denna
berg-I sträckning stupar tor det mesta lodrätt
och är mycket sönderklyftad. På några
ställen tinnes eu smal jordvall, kallad
»rast», mellan berget och sjön. Häradets
i norra del bar äkta småländsk pregel,
med vildt kringkastade bergmassor med
mellanliggande djupa dalar, kärr och
sumphålor, vissa ställen alldeles
öfver-sådda med kullerstenar, men alltsammans
beväxt med skog. Ej långt från
Wettern sänker sig landet terrasslikt till den
mycket lägre, jemna och vackra
Grenna-platån, eu lång och smal slätt norr och
söder om staden Grenna. Längre mot
söder har landet i allmänhet mindre vild
natur, ehuru äfven här återfinnas smärre
moar och höga bergstalp, såsom omkring
den s. k. Långemosse. Vid foten af den
bergskedja, som åtföljer Wettern,
framträder en märklig ler- och
sandskiffer-bildning, som synes sträcka sig öfver en
betvdlig del af bottnen i södra delen af
• o
Wettern. Förnämligast visar sig
ler-skiffeibildningen vid nordöstra kusten,
alltid såsom eu omedelbart ur sjön upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
