Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åby - Åby - Åby - Åby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finnes runstenen JM 993 i Liljegrens
runurkunder, med inskriften: Asmuntr.
auk. Jtraubturn. litu. kira. makt.
eic-rutt. at. ^erbium, fatljur. sin.
Åby, ett frälse-säteri uti Tossene
socken af Sotenäs härad, Göteborgs och
Bohus län. 2l/4 mil från Lysekil, 43/4
mil från Uddevalla, består af 4’/8 mtl,
och utgör med Toftestads ladugård, ’/2
mtl, ett gods. Säteriet, med prydlig
mangårdsbyggnad, dubbla borggårdar och
vackra trädgårdsanläggningar, intager ett
rum bland de gårdar inom länet, som
företrädesvis utmärka sig genom sitt läge;
det ligger på en klippbrant, omgifvet
på ena sidan af den mellan väldiga
fjell-väggar framsmygande smala och långa
hafsviken Åbyfjärden, och på den andra
af bördiga sädesfält, begränsade af
skogbevuxna kullar. Fordom var gården
befäst, såsom nödvändigheten fordrade, i
anseende till de ständiga krig, som då
fördes på Bohusländska kusten mellan
de trenne skandinaviska folken. Der har
äfven funnits ett kapell med
begrafningsplats, hvarefter ännu synas lemningar.
Under norska arméens occuperande af
Bohus län år 1788, hvarunder
norrmännen i allmänhet uppförde sig mer som
vänner än fiender, måste dock detta
säteri betala^ för ett skyddsbref 100
dukater. — Åby har varit ett af ortens
största gods, hvarunder lydt nära 60
bela hemman, vid den tid, då länet
in-förlifvades med Sverige. Det skall
fordom — så förmäler sagan — varit
kungsgård och bland andra tillhört en kon.
Olof, möjligen Olof Haraldsson Kyrre,
hvilken egde stora egendomar i AViken.
Med mera säkerhet vet man af
fornhand-lingar, att gården omkring år 1300 var
af betydenhet, emedan den biltoge
svenska hertigen Erik Magnusson tillbragte
julen härstädes år 1307. Åby innehades
på 1500-talet af Galdeätten, och vid
medlet af 17:de seklet af en Trudt
Johan Fricks, öfverste för ett i Bohus län
förlagdt danskt regimente, och sedermera
general-major. Han försålde godset på
1640-talet till Margareta Hvitfeldf, gift
med bafallningsmannen öfver Draksmarks
län, Thomas Dyre. De hade en enda
son, som några år efter fadrens död år
1651, dog på en utländsk resa,
hvarefter modren 1664 donerade denna
såväl som Sundsby sätesgård å Tjörn till
underhåll för vid Göteborgs gymnasium
studerande ynglingar från Bohus län.
Men konung Carl XI, af hvilken
gåfvo-brefvet stadfästades till alla punkter,
indrog till kronan likväl en betydlig del
af egendomarnes räntor, hvilken af ho
nom anslogs åt vid nämnda gymnasium
studerande från Halland, troligen anse
ende sig, genom att utsträcka gåfvans
tillgodonjutande äfven åt sådana, som
utom länet uppfyllde ändamålet för
gåfvans gifvande, ej böra vara så strängt
fästad vid gåfvobrefvets bokstafliga
lydelse. — Godset uppgifves i Holmbergs
»Bohusläns beskrifning» bestå af
säteriet Åby, 2’/2 mtl, och Toftestad, ’/2
mtl, med 186 tunnl. odlad jord, 140
t:r årligt utsäde, med 90 nötkreatur samt
8 hästar, otillräckligt bete, betydlig
ek-och granskog, men är i 1864 års
mantalslängd och 1825 års jordebok *)
upptaget till ofvanuppgifna mtl; det taxeras
till 92,000 rdr rmt, hvaraf 80,000 rdr för
sjelfva säteriet, å hvars egor finnes qvarn,
kallad Christinefors. Godset är
utarrenderade
Åby, två mtl frälse uti Hjertums
socken, Torpa härad af Göteborgs och
Bohus län, lyder under Ströms
sätes-gårdè
Åby, ett frälse-säteri uti Gamleby
socken af Södra Tjusts härad och
Kalmar län, 2 mil n. v. från Westervik,
nära kyrkan vid ån, som flyter förbi
Gamlebyviken, består af 1 mantal, med
mjölqvarn om 3 par stenar och sågqvarn
med 2 blad. Denna gård, som äfven
kallas Gammalgård, i anseende till
Nygård i Lofta socken, anses vara äldre än
gamla Westerviks köping, som i
urminnes tider hålles före hafva blifvit anlagd
på dess egor. Såsom dess först kände
egare torde man kunna uppgifva Lafréns
Diækn, fogde i Småland år 1408, som
då skref sig till Åby. Derefter befinnes
gården vara en Kongl. Maj:ts och
kronans tillhörighet inpå 1630-talet, utom
de tider, då den var bortförlänad eller
*) Kungabrefvet af den 7 Nov: I8."i9 säger: att
4’’8 frälse-säteri Åby skall antecknas sålunda:
Åby, ’-i1/2 mtl säteri, iåsom insockne, 3/8
Möhällern, 3/g Kjärr, 3 8 Öfra-, 3 8
Xedra-och ’/8 Lilla Runden samt såsom lägenheter
Stämmen och Tärningshagen, hvilka äro
underlagda säteriet och i dess mtl inbegripna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
