Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tid, deraf 120 vatten), är fördelad på
25% mtl skatte, 3 krono och 39%
frälse, tillsammans 68’/2 mtl i 145
sjelfständiga hemmansbruk, samt bebodd af
omkring 2,890 inbyggare på 686
hushåll. Landet är i allmänhet föga
kupe-radt, dock mera i vestra delen, der
stora timmerskogar växa och äfven
sand-moar påträffas, än i den östra, d. v. s.
ned mot Kalmarsund, der marken är
jemnare och har goda ängssträckor med
vackra ekbevuxna kullar, hvarföre ock
naturen här är i allmänhet vacker. Enda
vattendraget al betydenhet är Åbyån,
hvilken dock gör endast några
obetydliga fall, användbara blott för
husbehofs-sågar och qvarnar. Jordmånen är
mycket omvexlande, dock för det mesta
mager, roed sandblandad mylla på
jetter-grund. Åkerarealen, som under
sistförflutna 25 åren anses blifvit tillökt med
1,006 tid, uppgifves till 3,809 tid, och
ängen, under samma tid ökad med 12
tid, till 3,165 tid; häraf brukas 1,256
tid i trediugsbruk och 2,553 tid i
ve-xelbruk; under sistförflutna 25 åren har
jordbruket blifvit förbättradt genom 60
tid grunddikning och 361 tid
vattenaf-tappning. Ärliga utsädet, ökadt under
nämnda period med 256 t:r säd, 423
t:r potates och 125 t:r andra rotfrukter,
uppgifves till 1,714 t:r säd, 1,728 t:r
potates och 125 t:r andra rotfrukter,
24 t:r lin- och hampfrö; största utsädet
är af råg, 821 t:r, dernäst hafra, 492 t:r.
Af årliga skörden, uppgående till c:a
9,220 t:r säd, 10,348 t:r potates, 2,100
t:r andra rotfrukter, 493 Itl lin och
hampa; 2,258 t:r säd anses användas för
kreaturens utfodring. De olika
kreatu-reus antal uppgår till 354 hästar, 500
oxar och tjurar, 750 kor, 568 ungnöt,
1,740 får och getter samt 520 svin.
Jordbruksfastigheten är tax. till 1,338,000
rdr, och annan fastighet till 27,880 rdr.
Särskildt förtjenar anmärkas, att denna
socken eger förträffliga vägar, de flesta
nyanlagda genom grefve Karl Posses på
Björnö omsorg. Med stora kostnader
hafva betydliga bergbackar undansprängts
för att göra vägarne raka, och öfver
allt ha de makademiserats. Äfven
förtjenar omnämnas en åbos i
Skammels-torp gjorda uppodlingar på 1850-talet
af stenig mark till minst 20 tid samt
rensningen af gamla åkern af vid pass
36 tids vidd fråu rör och hållstenar; äfven
har han omgifvit dem med raka, väl lagda
stengärdesgårdar, och begagnat till
grundstolpar genom borrning kilade
gråstenspelare, indelat åkrarne i vexelbruk, så att
skötseln af hemmanet företer i sin helhet
ett vackert föredöme; äfven äro
skogsplanteringar af honom verkställda. —
Kyrkan, belägen 11/„ mil n. n. v. från
Kalmar vid 56° 46’ 56,4o" latitud och
1° 46’ 8,76" longitud från Stockholms
observatorium, är uppbyggd efter året
1611, då hon nedbrändes af Danskarne.
I kyrkogolfvet framför altaret flunes en
sten med nästan utplånade runor. Nära
kyrkan på egorna till det slottslika
Lec-keby, hvars hufvudbyggning för några år
sedan uppfördes i anglosachsisk stil och
är omgifven af en smakfullt anlagd
engelsk park, finnes ett barnhem, stiftadt
1866 af grefvinnan Posse på Björnö;
till en början äro der intagna 3:ne
fattiga barn för att uppfostras till dugliga
tjenarinnor, äfven flickor utom Hemmet
erhålla der undervisning. För öfrigt
finnas flyttande folkskola och en
småbarnsskola, med 2 skolbyggnader, den ena i
Äby och den andra i Tokebo; af antalet
i skolålder varande barn, som uppgår
till 350, äro vanligen 150 på en gång
närvarande. År 1860 funnos 65
personer, som vilkorligt åtnjöto fattigvård
och 21 med fullt underhåll.
Kyrkoherden här, Georg Ahlberg, † 1766, var
fader till Daniel A., som blef adlad
Edelcreutz, och var öfverståthållare i
Stockholm. — Vid Gelebo har i förra tider
årligen hållits marknad i September. I
socknen skall fordom funnits en
kärrtrakt, eller såsom de heta på bygdens
språk: »myr», och varit kallad
Brunnes-kärret, der en mängd jern blifvit
på-träffadt och der en väldig man bott,
»Smedmästaren» kallad, som var så rik
och ansedd, att han flera dagar
herber-gerade konungar med hela deras hof.
Ännu 1667 voro der »sinnerskutehögar»
stora som hus, och i myren hittades
tänger, hamrar, städ och andra
smedsredskap från långt försvunna tider. —
Af gårdar märkas Björnö säteri, med
ansenlig slottsbyggnad och herrliga
omgifningar, dyrbara trädgårdsanläggningar,
och storartade parker, till stor del be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
