Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åker - Åkers krutbruk - Åkers styckebruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Råcksta med Åkers krutbruk, — Ökna,
— på sina ställen beskrifna. —
Kristinetorp, 1/4 skatte, och Marietorp, 1/2 skatte,
med ångbränneri, qvarn och såg; —
Hjelmsäter, 1/2 frälse, med qvarn om 3
par stenar och enbladig såg. — Tuna,
pastorsboställe, ej satt i mantal, men
motsvarande l 1/2 mtl; — Broby, 1/2
mtl, Carlstorp, 1/4 mtl, äro militiæ-,
Norrby, l 1/2 mtl, och Qvarnberga, 5/8
mtl, häradshöfdings- och Walsberg, 5/8
mtl, länsmans-boställen. Gårdarne i Ärje
socken upptagas under detta ord. —
Adress: Mariefred.
Åkers krutbruk, se Råcksta.
Åkers styckebruk i Åkers socken och
härad af Nyköpings län, 3 1/4 mil s. v.
från Strengnäs, 1 mil från Mariefred, är
anlagdt på torpet Sågartorps egor under
skattehemmanet Lundby, vid Äkersån.
Det består af masugn med 2 pipor, 1
knipphammare, reverberugn, blåsmaskin
med dubbelverkande cylindrar, stjelpugn,
kupolugn, mekanisk verkstad,
hammarsmedja, ånghammare samt en mängd
andra verk och inrättningar, inrymda i
ansenliga byggnader, till största delen
af sten; flera bestå af formadt jernslagg,
hvilket material dock medför 2:ne
ölägenheter, nemligen att mindre säkert
förena sig med murbruket och att
förorsaka fukt. Sjelfva hufvudbyggnaden, af
sten, är ganska vacker; dertill hörer en
med stor kostnad anlagd trädgård samt
vacker park, sträckande sig öfver en
ansenlig höjd med utsigt öfver en
bördig dalsänkning och upptagande 553/4
tunnland. Brukets tillverkning består
af tackjernshamrar af alla kalibrer,
projektiler, ångmaskiner, valsar för stål- och
jernvalsuing samt allt slags gjutgods.
Bland fabrikater, som utgått härifrån,
må nämnas bombkanoner från 20 till
35 skU, hvilka vid sprängningsförsöken
erhållit företrädet vid jemförelse mellan
franska, fiuspougska och engelska; ett
slags enkelplogar, tilltagna i de
dimensioner, att de kunde arbeta i nyss
afröjd jord, der trädrötterna eljest lägga
hinder i vägen för odlingen, och hvilka
utförts till Goda Hoppsudden. Vid 1866
års industriutställning i Stockholm hade
man bland andra saker härifrån tillfälle
att taga i betraktande en ofantlig massiv
kula för en 15-tums kanon, vägande
470 en i coquille gjuten finsvarfvad
slät vals af 18 1/2 tums diameter, som
tillvann sig kännares särskilda beundran,
plogar m. m., såsom prof på hvad detta
bruk kan åstadkomma såväl af
förstörelseverktyg som för fredliga ändamål.
Tillverkningen vid detta och Länna bruk
har i medeltal åren 1861—63 utgjorts
af 6,709 ctr tackjern och 11,355 ctr
gjutgods; ensamt vid Åker år 1861:
5,021 ctr, 1864: 3,645 ctr, och 465 ctr
stångjern; malmen erhålles mestadels från
egna grufvor och grufdelar, såsom
Skott-vång, Elgsjö, Utö, Herrängs och Förola.
Kol fås dels från underlydande
hemmans-skog, dels från häradets allmänning, som
upplåts åt bruket 1802. Den
vattenmassa, som användes till dessa ansenliga
verk är dock jemförelsevis ringa, men
så mycket bättre begagnad. Då man
först ankommer till bruket, och vet att
der är masugn, kanongjuteri och flera
andra verk, som drifvas med vatten,
faller man i en slags undran på hvad
sätt detta tillgår, ty man ser blott en
liten smal kanal, hvars vattenmassa synes
otillräcklig för så stora verk. Sjelfva
fallet ligger cacheradt vid vestra ändan
af bruket. Bortom detsamma ligga
Mör-saren, Långsjön, Mörtsjön och Göksjön,
som gifva sitt vatten åt bruket. Dessa
sjöar hafva förr varit vattenrikare, men
i sednare tider blifvit mycket uttappade.
Man har derföre för flera år tillbaka
måst spränga sig kanal för att förena
de sednare. Sedan 1835 har med
mycken kostnad en graf blifvit upptagen till
Malsjön och vidare till Holmsjön af
ungefär 2,000 alnars längd, hvaraf V4:del
berg, genom hvilket man med mycken
kostnad måst spränga sig 3 à 4 alnar
djupt. Från kanalens botten går en
underjordisk rörgång, som leder vattnet
till en reservoir inuti mekaniska
verkstaden, så att man allsicke kan förstå
hvarifrån vattnet kommer, som drifver
verket, förrän man blifver underrättad om
förhållandet. Det är märkvärdigt att se
det sinnrika i konsten att med så liten
tillgång af vatten åstadkomma så stora
och mångfaldiga kraftyttringar. På egorna
finnes utom sjelfva bruket, en kalkugn
samt qvarn.
Bruket anlades af Gillis De Besche
i början på 1600-talet för kronans räk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
