- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
539

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ålem - Ålgjerdehult - Ålhult

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter Hunerna fortlefva i ortnamnen
Hunhult, Hundhult, emedan efter Hunernas
underkufvande namnet Hun af den
segrande folkstammen förändrades till Hund,
hvarpå Isländska sagan lemnar bevis
genom Thorer Hune och Sörle Hune, hvilka
båda kallades Thorer Hund och Sörle
Hunu. En egen klädedrägt har för
qvinnorna utgjorts af gula tröjor och bruna
kjortlar, männerna lia brukat rödt foder
under uppslagen och ficklocken. — Kapeller
ha funnits vid Pataholm och Strömsrum;
detta sednare, med 14 mtl, upptagande
3,000 tids areal, är socknens största gods.
— Bland öfriga gårdar märkas Råsmis, ’/2
mtl frälse, ined angenämt läge och
ansenlig åbyggnad. Boställshemnian äro:
Hedersrum, 1 mtl, kyrkoherdens; ’/2 mtl
Ålem är komministers, Hättesmåla, 34
mtl, och Nä/ra, 1 mtl, kronofogdens
boställe. 1 Alems by, 31/, mtl skatte,
har på 1620-talet Inn nits salpeterbruk,
hvaraf kronan haft en årlig leverans af
2 skié.-, i byn är gästgifveri. Större
byar äro Blomstermåla, Böda, Brotorp,
Bäckebo. Gunnarsmåla, Hundsmåla,
Hullingsmåla, Kaggetorp, Njutemåla, Nyebo,
Nyemåla, Ramsås, Solberga
(se den art.),
Skällary, Tålebo, Århult, Åslemåla och
Ödebo.
— Adr.: Kalmar eller Mönsterås.

Ålgjerdehult (i jordeboken),
Ålgärdehult, ett mantal frälse uti Algutsboda
socken, Uppvidinge härad och
Kronobergs län, omkring 3 1/2 mil från Wexiö,
i 6 brukningsdelar; häraf lyder 1/8 mtl
med manufakturverk, privilegieradt den
16 Okt. 1845 för 1 knipphammare och
2:ne spikhainrar med 2:ne ässjor
(taxeringsvärdet är 3,000 rdr), för
tillverkning af hvarjehanda svartsmiden, samt
qvarn och såg, jemte andra 1 3/4 mtl
skatte och 9 torp i samma socken under
Lessebo bruk. Vid hemmanet
Ålgjerdehult, taxeradt till 19,500 rdr, bo 45
inbyggare på 13 hushåll.

Ålhult, ett mtl frälse-säteri i Södra
Wi socken, Sevedes härad och Kalmar
län, belägen 1 mil liordvest från
sockenkyrkan, 1 mil från Wimmerby, vid
sydöstra ändan af sjön Ören, nära
Brännebroån, denna sjös utfallså till sjön Krön.
Till Ålhult är lagdt 3/8 mtl Oppskogen,
och underlydande äro för öfrigt 1 1/2
frälse-säteri Wagelhem, 1/4 frälse
Ringshult, 1/8 frälse Kalmarehult, l/4 rå och
rör ,Komramålen, l/2 d:o Jerneke, 2
tull-mjölqvarnar, 1 sågqvarn, klensmedja
(taxerad till 300 rdr) och pappersbruk samt
frälseräutan af 4’/fi mtl. Hela
egendomen hade år 1864 ett taxeringsvärde af
något öfver 220,000 rdr (hvaraf 60,000
rdr för Ålhult) Denna särdeles vackert
belägna och numera äfven väl bebyggda
gård, var förr fideikommiss för v.
Plom-grenska slägten, men
fideikommissnaturen öfverflyttades år 1755 till Mosstena
I i Södermanland och Ålhult såldes till
den sedermera sorgligt ryktbare
genera-; len, friherre C. F. Pechlin, hvilken
här-! städes anlade ett stångjernsbruk, efter
att den 8 Maj 1757 erhållit privilegium
på 1 hammare med 2:iie härdar och
[ 600 sk/6:s smide, hvaraf 400 skit skulle
flyttas från Sjundeqvill och 200 sktt
från Pauliström, emot det, att Ädelfors
I guldgrufva skulle fä nyttja de hemman,
| som ligga öster och nordvest om
Skuruberget i Ökna socken, och hvilka
blifvit 1743 tillagda PaulistrÖms bruk till
kol och annan betjening, samt 1771
inrättade här en knipphammare jemte 2:ne
spikhamrar för särskild stock.
General Pechlin gjorde sig derjemte känd
såsom bondplågare. Traditionen förmäler,
att ban en gång under sysslolöshetens
dagar bortspelade sin vackra egendom,
i hvilket dock sannolikt är ogrundadt, enär
densamma ärfdes af hans son, den sista
ättlingen af denna slägt. Denne sålde,
långt före sin död 1834, gården till
assessorn m. m. G. Nordström, som
vidtagit en mängd berömvärda
förbättringar, såsom anläggning af qvarnarne och
pappersbruket, och nybyggnad af alla
mangårdshusen, af hvilka corps de logis af
sten i två vällingar med frontispis under
plåttak, med flyglar i samma linie,
innefattande många med smak ordnade och
prydliga boningsrum. Genom den väl
ordnade trädgården om 3 tld är en
kanal ledd. Jordmånen vid Ålhult är lera,
och å egorna finnes mergel af rik
beskaffenhet. Underlydande hemmanet
Wagelhem anser Crælius såsom äldsta
stamhemmanet, emedan detsamma är beläget
på sluttningen af en hög backe i
motsats till Ålhult, som ligger mera sidländt
och ej kuunat så snart bebyggas; gårdarne
skola ock från äldsta tider hört
tillsammans såsom ett odalgods.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free