- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
546

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åmmeberg - Åmot - Åmot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

taxeringsvärde var år 1865: 650,000 rdr;
folkmängden c:a 900 personer.

Utom detta ställe eger bolaget icke
mindre än 17 grufetablissementer,
belägna i Belgien, Frankrike och
Tyskland, och antages åstadkomma en
tredjedel af bela Europas zinkproduktion.

Åmot, kapellförsamling till Ockelbo,
uti Gestrikland af Gefleborgs läu, 5 V4
mil (33 4 ?) nordvest från Gefle, bildad
i Dec. 1785, innefattar på en areal af
88,278 tid = 494,356 qvadratref, deraf
13,130 vatten, 3^ mtl, hvaraf
skatte, 1 5 frälse, taxerade till 440,280
rdr rmt, hvartill komma 5 soldat-, 87
.jordtorp, 25 backstugor, 7 afsöudrade
lägenheter, 1 jernbruk, 1 masugn samt
nägra qvarnar, taxerade till 129,950 rdr.
Modersockuens största vattendrag, Fatisån,
som uppriuner i Alfta socken, upptager
här ofvanför Amots by (på 2 mr, ! ,0
mtl) ett från de vid gränsen mot
Bollnäs belägna tjernarna kommande mindre
vattendrag samt vid Amots bruk
Köl-sjöån; dessa fortsätta sedan förenade
under namn af Åmotsån sitt lopp genom
Pålsjön och Wallsjön till Bysjön.
Rö-raude jordmånen hänvisas till artikeln
Ugglebo.

Af arealen utgöra 3,722 qvadratref
åker och jord i cirkulation, 65,058
naturlig ängsmark, 374,762 skogsmark och
impedimenter, 37,682 mossar och myror;
största utsädet är af korn, 635 kub.fot,
dernäst råg 495, hafra 241, blandsäd
187, ärter 36. af potates 1,537; skörden
har i medeltal under 5 år varit något
öfver 8,000 kubikfot säd och 11,450
potates; underhållna kreatur uppgifvas
till 136 hästar, 444 kor, 2 oxar, 120
ungboskap, 424 får, 963 getter och
90 svin.

Folkmängden, mer än fördubblad på
sednaste 50 åren, uppgick 1865 till 1,680.
Beloppet af stats- och kommunala
afgifter uppgår till något öfver 6,000 rdr,
deraf i bevillning 2,300 rdr, kostnad för
rotering 220 rdr, clerecistatens underhåll
940 rdr, fattigförsörjniug 250 rdr, skjuts
145 rdr, väghållning 100 rdr, div. onera
55 rdr rmt.

Kapellet, färdigbygdt 1798, ett
re-veteradt trähus, är nu såsom förfallet
utdömdt, och ny byggnad af sten
påtänkt; särskild predikant antogs 1797;
han tillsättes af egaren till Åmots bruk.
som upplåtit predikantsboställe.
Kapelllaget utgör ett eget skoldistrikt med eget
skolråd ocii är indeladt i 3 skolområden
med en fast skola om 3 klasser, två
ambu-latoriska och två småskolor, der en
examinerad och tre oexaminerade lärare (som
tillvunnit sig stort förtroende) undervisa
omkring 267 barn; 103 undervisas i
hemmet, äfven enskild skola finnes; fasta
skolans lokal uppfördes 1845 af brukets
egare. Tillsammans med
moderförsamlingen utgör Åmot ett fattigvårdsdistrikt,
indeladt i 29 kretsar, hvaraf 8 inom
kapellet. Här märkes Amots bruk och
masugn (se nedan), hvarunder lyda 81 6
öresland. — Byar äro Qvarnåsen,
Westerbo, Svartandal, Rönnbacken, Sand,
Björnmossen, Trätåsen, Nortsjöriset,
Möjsjön och Källsjön
. — Adr.: Gefle.

Åmot, jernverk uti förutbeskrifna
kapellförsamling, består af stångjernssmedja
med 2 täckta smälthärdar med särskild
smälthammare och gasvällugn i förening
med 3 vanliga hamrar för stängjernets
utsträckning, en vanlig mindre tyskhärd
för påkommande reparationer samt en
masugn; stångjerustillverkningen har
under tiden näst före 1855 uppgått årligen
till 2,500 skU, men efter
lancashire-smidets införande 1856 till 4,500 sklb,
inberäknadt 1,600 à 1,700 skil
smältstycken från eu tredje smälthärd vid
Kathrineberg; i medeltal åren 1861—63
uppgick tillverkningen till 12,907 ctr
ståugjern och 17,732 ctr tackjern af
Windtjerns malm. Bruket jemte
masugn anlades, enligt privilegium af den
6 Maj 1710, af biskop Carlssons enkefru,
Catharina Bröms, och tilldelades henne
en allmänning i Ugglebo för nödiga
kol-åtgångeu; masugnen är, efter att hafva
nedbrunnit 1858, under loppet af samma
år ombyggd ined fristående högre pipa
samt har till betydlig del blifvit försedd
med plåttak; nytt krossverk och
gasrostugn af ny förbättrad konstruktion
uppfördes jemväl med varmapparat samt
en särskild kupolugn för tillverkning af
gjutgods. Underlydande jordegendomen
består af 22^ öresland; nyligen hafva
åtskilliga mossodlingar blifvit påbörjade
dels å rekognitionsallmänningen vid
Rast-muren, dels ock nära intill masugnen å
den s. k. Hyttmuren, jemte några mindre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free