Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åna - Åndersklint - Ånga - Ångarp - Ångarp - Ångered - Ångerman- eller Ångermannnaelfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Paul Wachenfelts enka, Helena Fryxell.
— På Glänna egor är Frykeruds kyrka
belägen, och på dess skog finnes ett
ganska högt berg, kalladt Glännehöjden,
hvarifrån erbjudes en af häradets
vidsträcktaste och skönaste utsigter, och på
hvars östra sida finnas några lemningar
efter förskansningar, bestående af en 40
famnar lång mur, som varit uppförd i en
halfcirkel med en 4 alnars öppning på
midten. I Frykeruds socken ligger
äfven 1/4 mtl skatte Åna med qvarn.
Åndersklint i Gryteryds socken af
Westbo härad och Jönköpings län, finnes
antecknadt i gränskommissionens handl. för
år 1603 bland råmärkena mot Danmark.
Ånga, en säteri-egendom i Svärta
socken af Rönö härad och Nyköpings
län, belägen nära Ångesjöns utlopp i en
vik af Östersjön, 3/4 mil från Nyköping.
Den innehades på 1600-talet, dels såsom
skatte, dels såsom frälse, af den hos
drottning Kristina högt gynnade
hofkansleren Nils Tungel och hans
arfvingar; men frälserätten reducerades af kon.
Carl XI, och gården blef rusthåll; kom
genom gifte med lagman Tungels dotter
till kapten Carl Julius v. Porten, hvars
dotter Anna, den sista af ätten, dog här
1799. Samma år, den 31 Okt., befinnes
Ånga vara köpt till skatte af Julius Vult
von Steijern; egdes 1809 af friherre F.
Trolle-Löwen på Sjösa och sedermera,
genom dennes dotters giften, först af
löjtn. Nauckhoff och derefter
kommendörkapten F. Engelhardt, som nu är egare.
— Ånga med Fogelö utgör 2 mtl ber.
skatte-säteri, med en jordeboks- och
hemmantalsränta af 30 rdr kronovärdi och
ett taxeringsvärde af 70,000 rdr;
derunder är i sambruk 1/2 skatte; dessutom
höra dertill 7/8 skatte, 1/2 frälse, qvarn
med 3 par stenar, grynverk och såg,
ålfiske, allt inom socknen, samt 1/4 skatte
i Tystberga socken; hela godsets
tax.-värde 95,300 rdr.
Ångarp eller Agnetorp, socken i
Wartofta härad af Skaraborgs län, är
beskrifven under sednare namnet; här må
tillläggas, att jordbruksfastigheten, 20 3/16
mtl, var 1865 taxerad till 724,000 rdr,
deraf 39,400 rdr för indragna
militiæboställena 3/8 mtl Dalen, 1/2 Uddestorp
och 3/8 Härstorp; dessutom voro
Tidaholms jernbruk, qvarn och såg med
spånhyfvel, Lidans och Håfvens qvarnar samt
sågar taxerade till 46,000 rdr. —
Folkmängden har sedan 1856 uppgått till
1,270 personer. — Bland hemman må
nämnas Ramstorp, 1 mtl, Kullö, 1 mtl,
Ångarp stommen, 3/4 mtl, Gisslaretorp,
1 mtl, alla lyda under Tidaholm; —
Jutahemmet, 1/8 mtl.
Ångarp, ett och 1/2 mtl skatte uti
Linderås socken af Jönköpings län.
Ångered, socken i Elfsborgs län, se
Angered, socknens rätta namn.
Ångerman- eller Ångermannnaelfven,
den största, längst segelbara och
praktfullaste af de norrländska floderna,
uppkommer på norska fjellryggen af trenne
rotgrenar, hvilkas beskrifning torde böra
föregå sjelfva Ångermanelfvens. — Den
första eller södra af nämnda grenar
börjar med en kedja af sjöar: Jormsjön
och Qvarnbergssjön i Norrlie socken i
Norge, på östra sidan af norska fjellen,
samt längre ned Fogelsjön, Svaningssjön,
Aspnässjön (mellan de två sistnämnda
finnes ett stort fall, kalladt
Ögelströmmen), Ströms vattudal med Degerfjärden
och Linnviken, Russfjärden, Fångsjön och
Spårsjön, den sistnämnda på gränsen
mellan Hammerdals socken i Jämtland och
Ramsele i Ångermanland. Denna 16 mil
långa kedja af sjöar, ned till Ströms kyrka
i Jämtland, känd under namnet
Wassdalens vattendrag, är till största delen
båtbar allt upp till Norrlie, med
undantag af trenne ed (uddar eller grund,
omkring hvilka elfven gör en krok), der
man drager båten på stänger förbi
vattenfallen öfver land. Denna vattuled
skall konung Carl X haft i sinnet att
göra segelbar, och omöjligt synes icke
vara, att man här en gång skall komma
att fara på ångbåt 1,200 fot öfver
hafvets yta, midt ibland fjellen. Nedifrån
Strömssjön går vattendraget 2 mil med
små strömmar, sel (eller lugnvatten) och
förutnämnda sjöar till Stamsele by vid
Spårsjön, der det delar sig i två armar
vid en sten, på hvilken ligger en
mindre, den de gamle kallat elfvarnes
hufvudgärd, hvarpå de hvila sig vid
delningen. Sedan elfven nu inkommit i
provinsen, hvaraf den fått namn, vilja vi följa
dess särskilda vattuleder uti de socknar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
