- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
597

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åsbo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gräns med krökningar mot öster och
norr till Mjölby socken och upptager
vid Stjålsnäs Huruån, strax efter att
den gjort ett vackert vattenfall och förut
sjelf upptagit flera bäckar, hvaraf en
större från sjöarne Döpplingen,
Björk-naren och Frebysjön; mellan Stråisnäs
och Grönlund upptager åu den midt
igenom socknen rinnande Åsboån, som
under sitt lopp från sjön Öjaren på
gränsen till Malexander i nordvestlig
rigtning bildar SågsjöJi, förenar med Ryd- och
Gransjöarne Öjaren, upptager Laggaren
nordligare, från söder Kexlan, samt gör
för öfrigt 5 mindre fall. I geognostiskt
afseende förtjenar omnämnas, att flera
lösa klumpar af örsten blifvit funna i
ett grustag på hemmanet Ingemartorps
egor, då eljest orsteneu blott förekommer
uti flolägriga kalkberg. Vid Asboåns
utfall i Svartån, hvarest dalarne mötas
och utbreda sig något öppnare, är
landet särdeles vackert, omvexlande af
höjder, slätter och vatten, samt välbebygdt.
Annars genomstrykes det hela af dels
bergiga, dels af grus beståeude, ofta nog
höga åsar och kullar, delvis skogvuxna,
skiljda från hvarandra af de djupa, trånga,
och merändels sanka dalgångarne. I
följd af dessa samt af talrika ouppodlade
myror anses klimatet i allmänhet
kallare än i grannsocknarne. Jordmånen
är dels ör, dels sand, dels svartmylla,
dels lera, men utan kalk, och bördigast på
norra dalslätten; mångenstädes har
svedjandet utarmat jordens växtlighet.
Hufvudnäringar äro åkerbruk, boskapsskötsel
och skogsbruk. Efter uppgift från orten
upptager åker och äng 2,986 tid,
skoglösa beten 8,930 tid, skogsmark 12,190
tunnland. Hufvudsädet är råg. Under
sednare åren har odlingen gjort
betydliga framsteg, dels genom mossodlingar,
dels och mest genom den gamla åkerns
förbättrande medelst stensprängning och
brytning samt plöjning; mindre har blifvit
gjordt för ängens och betets förbättring,
hvilka dock af gammalt anses för
någorlunda tillräckliga. Vid några
herregårdar, särdeles Grönlund, drifves jordbruket
på rationelt vis. Skogsbruket bedrifves
mycket förödande genom försäljning af
hela skogsparker, blott vid Strålsnäs
är trakthuggning införd. Såsom
binäring drifves bränvinsbränning i stort vid
Grörriunds ångbränneri, något mindre vid
Stråisnäs och på andra ställen, dock
mindre än förr; i skogsbruket ingår kolning
för Boxholms jernbruk, som till en del
jemte öfriga vattenverk hör hit; äfven
finnas åtskilliga qvarnar och sågar vid
de mindre vattnen. Jordbruksfastigheten
taxeras till 1,092,800 rdr och annan
fastighet till 36,500 rdr. — En
minskning uti folkmängden inträffade under
åren 1850 och 1852 genom
utflyttningar till Amerika. Förstnämnda år
räknades 51 sjelfegande, 35 arrendatorer
och brukare, 129 jordtorpare, 8
stat-torpare, 53 fattighjon. Omtänksamhet
för sjelfbestånd och oberoende synes,
särdeles bland de bemedlade, aftagit med
ökad tillgång på penninglån.
Landsvägen från Mjölby till Småland berör
socknens vestra gräns. — Aasbo förekommer
i gamla handlingar, Asbo 1382; äfven
uppgifves namnet varit Osliult och Osbohult
(kanske af det gamla os i bemärkelsen
å-raynning). Socknen utgör för sig ett
patronelt pastorat af 3:e kl., hvartill
patro-natsrättigheten, sträckande sig till
utnämnande af både pastor och komminister,
(enligt Götha hofrätts dom af d. 1 April
1734) tillkommer egaren af Stråisnäs
säteri. Kyrkan, af gråsten, 4 mil från
stiftsstaden Linköping, invigd 1181 af
biskop Colo, med torn från 1775, är
efter fullständig reparation under året
1847 blifven modern, ljus och rymlig;
har altartafla, uppsatt 1850, föreställande
Kristi nedtagande från korset (men vida
sämre än gamla altartaflan i högkyrkan),
samt orgelverk med 14 stämmor; en under
choret varande graf för slägterna Some
och Stråle är numera igenfylld. Efter
en i domkapitlet 1638 företedd
handling, skall »Osbohults kyrka» år 1262
af Haralder Tykesson i Hermannekulla
fått tvänne torp: Trullekulla och
Staffanstorp. — Socknen har en fast skola om
2 klasser, och två småskolor;
undervisningen bestrides af en lärare och en
lärarinna; skolbarnens antal är 220 (140
fler än år 1852), deraf 61 undervisas i
hemmet; till skolan hörer ett
planteringsland af 14,000 qvadratfot; skolkassans
saldo 1865 var 3,690 rdr; fattigmagasin
finnes sedan 1832. Till fornminnen och
antiqviteter torde få räknas, utom en i
Grönlunds park stående, 3 alnar hög

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0601.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free