Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åsen - Åsen - Åsenhöga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hörde år 1812 mönsterskrifvaren Litbner
och hade då rätt vackra
trädgårdsanläggningar. 18 tunnors utsäde af råg och
hafra i sandmylla, samt bete på
allmänningen Hillet.
Åsen,, fordom Assen, nu äfven
kalladt Kristineberg (hvartill hänvisas).
Åsenhöga, Assingshögha (1489),
socken och, med Källerö, konsistorielt
pastorat af 3:dje klassen af Westbo kontrakt
och Wexiö stift, i Westbo och Östbo
härader af Jönköpings län; gränsar i
norr till Waldshult och Stengårdshult, i
öster till Aker och Käfsjö, i söder till
Gnosjö, i vester till Källervd; socknens
areal, 16,173 tid (0,697 qvadratmil) fast
mark och 0,oö6 qvadratmil vatten, är
fördelad på 213/8 mtl, hvaraf 10% skatte,
l3 4 krono, 9 frälse; af dessa höra 7%
skatte, 1% krono, 5’/o frälse, bebodda
af något öfver 800 inbyggare, till
Westbo, 31 skatte och 3 frälse, bebodda af
cirka 490 inbyggare, till Östbo härad.
Hela socknen, som förut hört till Östbo,
hör, sedan år 1865, till Tveta, Wista
och Mo häraders fögderi. — Socknen,
hvars uamn härledes fråu den höga,
ehuru afbrutna ås, som stryker genom
socknen från nordvest, har ett ganska
högländt läge, i allmänhet 800 fot öfver
hafvet, hvarföre flera vattendrag hafva sina
källor här. Af sjöar finnas Skärf- eller
Skärfhults-sjön på sydvestra gränsen,
upptagande en areal af högst 100 tid och
till hvilken icke något enda synligt vat
tendrag lemnar bidrag, hvadan sjön
från sin botten och i der befintliga
källådror hemtar näring för det
öfverskotts-vatten, som bildar deu ur sjöu i
sydostlig riktuing rinnade bäck, hvilken efter att
hafva störtat sig utför deu ena branten
efter den andra, slutligen kastar sig i den
nedanför belägna Mosjön, och derifrån
vidare rinner in i Flaten, i Käfsjö socken;
Gransjön på nordöstra gränsen. I norr
sträcker sig hit in Waldshults sjö, der den
gamla gränsen mellan 2 konungariken
framgick. Det högsta berget, beläget strax
vid prestgården, kallas Lufveberget,
emedan det på afstånd liknar en ’dufva» eller
mössa. Man har ifråu detsamma flera
mils utsigt. Åtskilliga berättelser äro i
orten gängse om den i detta berg
herrskande »gräfrun». Vid sidan af berget
ligger en jättesten vid en källa.
Jordmånen är mycket grusblandad och
stenbunden, men likväl ej af det sämre
slaget. Skog finnes ännu utöfver eget behof.
Ali fast egendom är taxerad till 490,900
rdr rmt. Inbyggarnes antal, år 1805
770, hade 1865 uppgått till 1,330. —
Kyrkan, belägen 8 mil från Jönköping,
11 mil från Wexiö, är byggd af sten.
Barnundervisningen bestrides i en fast
skola med eget skolhus. Indelade rotar
äro 12. Bland fornminnena må vidare
nämnas den s. k. »Klofvehall», på
hemmanet Trolsebos skog. Skatte-hemmanet
Trolsebo är ock märkvärdigt såsom
psalmisten Högmarks födelseort. Vidare
finnas 2 steublock af 6% alnars höjd och
4 alnars tjocklek, resta på 2 alnars
afstånd från hvarandra, med en ofvantill
kullrig, nedantill slät stenhäll, lagd
ofvanpå, bildande en fornjotnisk tempelgrotta
af 10 alnars längd; tät skog omgifver
platsen. Ättestupor visas på ett par
ställen. I forntiden skall här, enligt
Tuneld, funnits ett säteri Tigerhof,
hvartill bela vestra delen af socknen låg
såsom ett gods och egdes af guvernören
Magnus Dureli, som hade en tiger i sitt
vapen; blef sedermera inköpt till purt
frälse af presidenten Salomon Lövensköld;
kallas i jordeboken Willbo eller Welebo?
(se nedan). — Förnämsta egendomen är
Marieholms jernmauufaktur- och valsverk
i Östbo härad, med underlydande
taxeradt till 91,000 rdr, och hvarom närmare
på sitt ställe; här må blott tilläggas, att
samtliga påbörjade anläggningar nu äro
fullbordade, så att Marieholm blifvit en
blaaid Sveriges större industriella
anläggningar och tillika, för sitt pittoreska läge,
ett bland de täckaste i Vestra Småland,
isynnerhet sedan ädlare trädslag och
öfriga naturen underlättande anläggningffr
hunnit taga öfverhand öfver den förr
vilda och öde skogs- och bergstrakten.
Inom samma härad ligga af byar och
hemman: Aborrakult (Aborrekull), 6
åbo-er, Gunnilstorp 2 åboer, Granstorp 5
åboer, Håkantorp 4 åboer, Hestra 3 åboer,
Ingarp, 2 mtl, 8 åboer, med qvarn, Mo,
% mtl, 5 åboer, med lerkärlslabrik,
tegelbruk och såg, Skärfhult, % skatte
och frälse med såg, Svenshult, %,
Skarköp, % mtl, Woxtorp, l/2 mtl,
hvartdera med 2 åboer. — Inom Westbo
härad ligga: Broddhult, fr .-säteri, 5 åboer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
