Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfraby - Öfra Höle - Öfra Tör - Öfra Ullerud - Öfved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Enslöfs socknar, i sydvest af Wapnö; i
öster utgör Nissan gräns mot Snöstorp;
arealen, 2,962 tid = 16,587 qvadratref
efter Hahr, (Forsell uppgaf 4,443 tid,
deraf 320 sjöar), är fördelad pä 13%
mtl, af hvilka % äro skatte, % krono,
12% frälse, och bebodd af C:a 470 inb.
Hela fastighetsvärdet är 320,500 rdr.
Socknen har i forntiden egt enahanda
benämning med Halmstad (Halmstnthe
1299), men sinsemellan ha de varit skilda
genom en benämning, tagen af lokalen, da
det högre upp belägna stället kallats Öfra
by och derigenom blifvit utmärkt ifrån den
ner mot hafvet belägna Nedrabyn; sedan
år 1563 förenad med staden, hvars kyrka
församlingen begagnar alltsedan danska
konungen Fredrik II den 27 Nov. n. år
utgaf befallningen, att som Öfraby kyrka
var af de svenska nedbruten och dess
ornamenter bortförda, skulle socknefolket
besöka Halmstads kyrka såsom deras egen,
och hvad Öfraby kyrka hade qvar skulle
tillhöra stadens. Af konung Fredrik II:s
fullmakt för Peder Eriksson, att vara
sogueprest i Halmstad och Öfraby 1530
synes, att pastoratet då var regalt (se
Bexell Hallands historia, II del., sid.
447). Sedan Halland återkom under
Sverige, erhöll pastoratet ett s. k. jus
præseutandi, dervid staden haft en
rösträttighet, som varit svarande emot 30
hemman på landet, och tillsättningsrätt,
icke allenast af kapellan utan äfven af
skolmästare och liörare. Genom kongl,
brefven af den 31 Aug. 1778, den 1
Juni 1780 och den 7 Febr. 1781
förlorade staden detta jus præseutandi och
genom kongl, resolution af d. 10 April
1806 tillsättningsrätten af skollärare.
— Socknen har en fast skola om 3
klasser, der c:a 60 barn undervisas, ett
skolhus med 28,000 qvadratfots ytvidd.
Enda fornlemningen utgöres af ruiner
efter Öfraby kyrka på byns åkergärde,
uti en vacker dal. — Af gårdar märkas
det vackert belägna och smakfullt
bebyggda säteriet Sperlingsholm, hvarunder
lyda Skintemöllan eller Villa Sophia, —
Wrangelsro, 2 mtl uts. frälse, med
länets landtbruksskola, och nästan alla
hemmanen; — Slottsmöllan eller Halmstads
stadsqvarn. — Byar äro Elfvasjö,
Fotstad, Kårarp, med qvarn och stamp,
samt Skahaltz. — Adress: Halmstad.
Öfra Höle, socken (1381 — 1435),
sedan reformationstiden förenad med Yttra
Höle, nu Westerljung.
Öfra Tör eller Yfva Thöör (1409),
sedan efter tingsstället kalladt Svartalöts
och nu Svartlösa härad, bestod al n.vestra
hälften af halfön Eckerön i Mälaren.
Öfra Ullerud, Öffra Ullærö (1440), i
törd na Elna härad, socken; se Ulleröd Öfra.
Öfved, Öwith, socken uti Färs härad
af Malmöhus län, 3 mil öster från Lund,
4 mil från Malmö, med en medelhöjd
af 165 fot öfver hafvet, begränsas i öster
af Brandsta, i söder af Björka och i
vester af YVombsjön; arealen, 0,:m
qvadratmil land = 7,660 tid (Forsell
uppgaf 8,887 tid, deraf 1,084 vatten), är
fördelad på 26*;’ mtl (deraf 19% frälse
inom sjelfva Öfveds socken), bebodda år
1865 af c:a 1,225 iubvggare (deraf 720
inom Öfved), 20 mindre än år 1840,
och taxerade till 1,476,700 rdr (deraf
för jord br.fastighet inom Öfved 963,800
rdr, hvartill komma verk och lägenheter
äsatta ett. värde af 17,300 rdr). Marken,
mindre bördig, omvexlar af kullar och
dalar. Bådande jordmånen är sand, pä
några ställen lera. Skog af ck och
bok-växer för eget behof, dessutom finnas
vackra furuplanteringar. Potates odlas
särdeles betydligt i byarne Torp och
Wressel. — Socknen utgör sedan 1806
med f. d. Skartofta socken ett patrouelt
pastorat af 3:dje klassen, hörande till
Lunds stift, och hvartill egaren af
Öfveds kloster utöfvar patronrätten sedan
den 9 Juli 1740, dä densamma gafs åt
grefvinnan Amalia Wilhelmina
Königsmark, enka efter Carl Gustaf Lewenhaupt,
mot skyldigheten att reparera och
utvidga kyrkan; år 1759 erhöll öfverste
Hans ltamel rätt att uppbära
kyrkotion-den af Öfved. År 1824 flyttades hit
begrafningsplatsen från Skartofta (se
vidare Skartofta). Kyrkan, bestående af
en aflång fyrkant, hvilken i öster
tillslutes af en rundelsmur med platt
altarvägg, och å hvarje sida eu liten
fyrkantig utbyggnad, är belägen på en höjd
ofvan Öfveds herresäte, med vidsträckt
utsigt öfver slätt, skog och sjö; enligt
inskriften öfver vestra ingången
uppfördes den år 1759 af öfverste Hans Ramel,
hvars söner, riksrådet M. och
hofmarskalk C. E. Ramel, sedermera tillade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
