- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
730

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örträsk - Örum - Örup

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

likväl hafva lefvat i stor missämja: hvarföre
de ock byggt sina gårdar på något
afstånd från hvarandra, derigenom byn
ock kommit att bestå af 2:ne ett godt
stycke från hvarandra skilda delar. På
1690-talet funnos här 3:ne åboer, alla
af finsk härkomst, och som då skattade
5 daler silfvermvut.


År 1733 funnos 4 åboer

» 1752 d:o 8 d:0, som skattade
37 daler silfvermynt.

Ar 1759 funnos 9 åboer, som skattade
50 daler silfvermynt.

Ar 1798 utgjorde mantalet 25/g.

» 1813 utgjorde mantalet 2}g.

» 1815 funnos 19 åboer.

» 1825 utgjorde mantalet 33/48.

» 1865 funnos 77 åboer på 3^ mtl,
betalande i skatt 445 rdr rmt.

Följaude ur pastor Læstadii
resebeskrifning, rörande första begynnelsen till
detta kapells bildande, torde vara ett
bidrag till belysning af tillkomsten utaf
våra annex- och kapellsocknar. Vid nämde
pastors besök i byn på 1820-talet
umgingos inbyggarne raed planen att der
bygga kyrka och bilda en egen
församling; men såsom ett hufvudvilkor för
detta, ville de blifva alldeles skilda från
Lycksele och att Öhrträsk skulle utgöra
ett eget pastorat. Härmed stodo dock
alltför många meningar och intressen i
strid, att saken skulle kunnat vinnas.
Några ansågo en kapellags-tid för en
nödvändig ynglinga ålder, sora först borde
genomgås, andra åter, som ansågo
pastoraters klyfning för presterskapets ofärd
och nedsättande i fattigdom, ville ej ens
höra talas om något sådant. Somliga
åter egde vänner, dem de önskade se
befordrade till Lycksele då lediga
pastorat. För dem, men i synnerhet för
spekulanterna på pastoratet, var en
sådan klyfning ej önskvärd, med ett ord,
klyfningen var af de flesta afskydd, och af
ingen, utom Ohrträskboerna sjelfva,
önskad. En sak, som sålunda skall
drifvas fram, mot fördom och egennytta,
vinnes ej så lätt. Emellertid var
nyttan och behofvet af den tilltänkta
kyrkobyggnaden så påtaglig, att icke ens
de mest intresserade motståndare mot
»klyfning och nya kyrkor haft något
mot denna att invända.» Ja, säkerligen
— skref Læstadius, har ingen
kyrkobyggnad i Lappmarken, sora skett för
Svenskar, haft så goda skäl för sig. Denna
kyrka, belägen i en by af omkring 30
hushåll, skulle vara den enda i
Lappmarken, sora äfven mellan Söndagarne,
hyste talrika åhörare. Den här
blifvande socknen ansåg nämde författare
genast komma att utgöras af 60 à
70 rökar, om ej mera, och hvad skulle
ej inom kort ske? Men
Ohrträskboerna ville helst skiljas från Lycksele;
de trodde sig ej tillförlitligt kunna löna
en kapellpredikant, om de ännu
dessutom skulle nödgas löna pastor i
Lycksele. De fruktade för en ny
prestgårds-byggnad i Lycksele, under det de sjelfva
skulle vara nödsakade att bygga kyrka
och prestgård i sin by. De fruktade
äfven, att underhållandet af den till
Lycksele anlagda landsvägen skulle blifva
betungande och hoppades slippa deltaga
deri om de kommo under ett annat
pastorat. Af sådana orsaker ville de nu
genast, medan Lycksele var ledigt,
skiljas derifrån. En by-stämma hölls i detta
ämne, dervid beslöts, att ett hemman i
byn skulle inköpas till boställe åt
blifvande pastor, och att en viss
bevillning skulle utgå till honom utom
pa-storalierna. Denna bevillning skulle
utgöras af en fjerding korn och ett lass
hö pr rök. Att församlingens beslut ej
gick igenom finnes deraf, att Öhrträsk ännu
är kapeli. — Barnundervisningen
bestri-i en fast skola, skolbarnens antal är
200, deraf 80 undervisas i hemmet.
På 1820-talet utbrast här Radesygen,
en slags venerisk smitta.
Kapellpredikantens boställe är ^ mtl. — Adress:
Lycksele.

Örum, by i Hörups socken.
Ingelstads härad och Christianstads län, af
2 13/16 mtl skatte, 5 9/16 uts. frälse och 7/48
mtl militiæ boställe.

Örup, herrgård uti Benestads socken,
Ingelstads härad af Christianstads län,
l’/8 ra il från Ystad, en knapp mil från
hafsstranden och nära gränsen mot
Herrestads härad. Der fordom kullar höjde
sig, beväxta med täta skogar, som nu till
större delen äro undanskaffade af yxan
för att öfverfaras af plogen, ligger Örups
sätesgård omsluten af en bland dessa
skogar; sjelfva hufvudbyggnaden, ett fast
stenhus, ligger ungefär midt i skogen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0734.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free