- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
736

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Össjö - Össmo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

närliggande säteriet Skillinge. Bada
gårdarne började anlaggas och bebyggas af
Mogens Tygeson Krabbe, hvars son Tage,
sora år 1601 geuora byte raed kronan
erhöll 5 gårdar i Össby m. ti., fortsatte
fadrens verk. Efter r. r. Gustaf Banérs
död 1680, skildes Össjö från Skillinge
och såldes åt professor Nils Silfversköld,
hvars faders namn var Hyltén, son af
prosten Hyltenius i Ölmestad; af honom
utverkades säterifriheten för gården; äfven
förbättrades och förskönades egendomen,
under det att han testamenterade en stor
summa åt enkor samt åt fattiga
studerande vid Lunds akademi. Genom
sondotterns gifte med öfverste-löjtn. Abraham
Tornérhjelm uppgifves Össjö kommit till
denna slägt; men efter uppgift i Adelus
Attar-taflor, blef han genom köp egare
af såväl Össjö sora Gjedsholra. Han var
raed i 6 blodiga affärer under Pommerska
kriget. Slägten härstammar från prosten
i Fellingsbro Abraham Sahlmonius, hvars
son, ryttmästare A. Sahlmon, adlades och
först antog namnet. Efter enkans död
år 1811 erhöll öfverste-löjtn. Adolf Fr.
Tornérhjelm Össjö; under hans tid var
det som hufvudbyggnaden nedbrann,
hvarefter den nya uppfördes 1814—1815.
Af brodern, ryttm. R. W. Tornérhjelm,
som 1828 inköpt gården, bortbyttes den
mot Wrams-Guunarstorp, hvars egarinna,
hofmarskalkinnan U. J. Berch, innehade
Össjö till år 1844, då hon afträdde
egendomen till sin son, nuvarande
egaren, ryttm. Carl Otto Philip Berch.

Össjö egendom, hvartill hörer
vatten-och sågqvarn, perlfiske uti en liten bäck
i skogen och forellfiske i en å, god
jagtbana, mycken skog och goda
torfmossar, taxerades år 1865 till 428,900
rdr rmt.

Säteriet är roteradt till N:a Skånska
infanteri-regimentet; har tillförne stått
för 2 hemman, men är efter
Kammarkollegii förmedlingsbref af den 15 Juli
1719, tillika med underlydande
hemmanet M 16, 3/g mtl, satt till 1 3/8
mantal.

Össmo (i jordeboken), Ösmo (i
ecklesiastik-matrikeln), Östmo (hos Djurberg),
Ödzmo eller Özmo (pä 1400-talet),
socken uti Sotholms härad och Stockholms
län, 4Vj mil söder från Stockholm, är
— med en medelhöjd af 80 fot —
belägen mellan Vester-Haninge i nordost,
Sorunda i nordvest, för öfrigt omgifven
af hafsvikar och fjärdar i sydvest mot
Torö, och i öster delvis mot Utö och
Muskö: arealen, som uppgifves olika,
af Tham och Forsell till 1,550 qv.-mil,
af Hahr till 1,398 d:o (= 32,511 tid),
deraf 0,<mo qvadratmil vatten (skilnaden
är alltså omkring 3,360 tid), är fördelad
på 1 mtl skatte, ll1/-. mtl krono, 617/8
frälse, tillsammans 743/8 mtl, deraf l3/4
mtl af Utö kapellag blott i civilt
hänseende räknas hit. Till sockneu hörer
en stor mängd öar och skär, såsom
Himmelsö, Herrö, Yxelö, tätt invid
kusten i nordost, Bedarön längre i söder
och Järßotta sydligast, Nåttarö, Rånö
och Ålö m. fi. långt österut i
Utöfjär-den. Hela skärgården är bergländig, än
klippig, än skogbevuxen, äfvenså fasta
landets strandängder, genomskurna af
vikar, såsom Häringe- eller Lam- och
Hammer sta-fjärdarne i öster, Nynäs-,
Rassa-, Eknäs- och Djursnäsvikarne i
söder och sydvest. Det inre landet är
mera jemnt, småkulligt, och fördeladt i
större eller mindre öppna dalgångar eller
slätter kring obetydliga vattendrag,
upprinnande i en dels berg-, dels sandås,
som stryker fram vid gränsen mot
Sorunda, hvarifrån det största vattendraget
kommer och bildar sjön Muskan vid
gränsen; går derifrån åt nordost,
upptagande ett mindre tillopp från
Vester-Haninge och utfaller vid Hammersta;
Ählviken och Fjättersjön utgå till
Nynäs; Vestra Styran, vid gränsen till
Sorunda, utfaller genom denna socken.
Af naturfenomener har kusten och
skärgården jättegrytor, grottor m. m. Fasta
landet här säges hafva märkbart
företräde i temperatur framför nästliggande
socknar åt norr, så ock i jordmån,
emedan lerjorden här är allmännare, och
sanden blott hör till de sämre bygderna,
mest vid hafsstranden. Inbyggarnes
antal, år 1810: 1,865, uppgår nu till
2,250, som hafva åkerbruk, ängs- och
skogsbruk till näringar, jemte fi3ke och
sjöfart. Ali fast egendom är taxerad till
1,472,900 rdr.

Två gästgifvaregårdar finnas inom
socknen, Walla och Tottnäs. Mellan
Ålö och Utö är bro öfver sundet anlagd
år 1788.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0740.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free