Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östa - Östad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nen och 1 »k med underl. 1 sk., V»
fr. i Göksvala bilda en egendom, som i
sednaste tiden bar tillhört kongl, sekret.
C. J. von Hofstén i Stockholm och varit
taxerad till 64,000 rdr.
Östad, socken och konsistorielt
pastorat af 3:dje klassen uti Göteborgs
stift, 41/., mil från stiftsstaden, är
belägen uti Ahle härad och Elfsborgs län,
l3/4 mil v.n.v. från Alingsås, 23/4 mil
fråu Kongelf, vid en medelböjd af 145
fot öfver hafvet. Om denna socken har
någon yttrat »att den liknar en
kålgårdstäppa, inklämd mellan sjö och klippor»,
detta gifver ock på socknens läge den
bästa beskrifning; dock äro jordlapparne
tyvärr ej odlade som trädgårdsjord.
Arealen är liten, 13,955 tid (0,go3 qv.-mil
efter Hahr) eller 10,067 tunnland (efter
Forsell), deraf dock ej mindre än c:a
3,000 tid vatten, och jordmånen af sämre
beskaffenhet. Denna naturens dubbla
njugghet har i urminnes tider förledt
folket, att mer sysselsätta sig med yxan
på aflägsna orter, än med spaden på
egna små tegar, hvilket ock på
jordbruket haft i hög grad menligt
inflytande. Men redan under åren 1840
—1853, pä sistnämnda år när, då
jern-vägsarbetet lockade flocktals arbetare
ur hemmanen, ha dessa utvandringar
varit i starkt aftagande och folket egnat
jordbruket mer uppmärksamhet och flit.
Denua håg har ännu mer lifvats, sedan
mer än halfva socknen med 60 delegare
genomgått laga skiften och
sämjo-delningar; men införandet af rationelt
bruk-ningssätt har hindrats af åtskilliga
tillfälligheter, såsom utflyttning, nybyggnader,
stängsel, nyodlingar, skiftesarvoden,
hvilket allt medtagit både tid och penningar,
härtill komma ock kostnad för bostad åt
skollärare, nybyggnader i prestgården,
större kyrkoreparation, kyrkogårdens
utvidgning m. m. Likväl hafva de hinder för ett
ändamålsenligare brukningssätt,
landtmäterierna vållat, till en del blifvit ersatta
deraf, att gårdslotterna blifvit mera
lätt-brukade och af den fart, nyodlingar af
oländig mark derigenom tagit, så att
den odlade marken fördubblats. Under
året 1862 anses 40 tid blifvit förbvtta
från onyttig till fruktbärande mark. Efter
jordmånens olika beskaffenhet användes
vid dylika odlingar antingen flåhacka
eller spade. I förra fallet sås gräsfrö
jemte första årets rågsådd; i sednare
börjas merändels med potäter, hvarefter
den nvodlade marken kommer i
växtföljd med den äldre. Vanligen sås gräsfrö
i den gödslade åkern, hvilken derefter
ligger i äng under 2 till 4 år;
sedermera tagas 2 till 3 hafreskördar före
träda eller potäter. Till gödning
användes snyggt höglagd spillning från
kreaturen, uppblandad med halm, boss,
dy, dikesjord och ljungtufvor, samt äfven
benmjöl. Mergel användes flitigt, deraf
Barnhuset på dess undantagsjord
använder cirka 1,000 lass årligen, som
lemnat särdeles tillfredsställande
resultat, så att tillgång på mergel skulle
kunna göra guano nära öfverflödig för
spannmålsproduktionen och ängen. På
1 tid har användts 300 t:r mergel, och
kostnaden derför, inberäknad ’/4 à 3/8
mils transport, varit ungefär 50 rdr rmt.
Då guano verkar blott 2 à 3 år, har
god verkan af mergel försports 23 år
på ställen, som 1832 profmerglades och
derefter skötts på vanligt sätt. Gärden,
hvilka, efter förut öfligt bruknings- och
gödningssätt, hvarken ville bära säd eller
gräs, ha, efter blott en märgling, 8 år
efter hvarandra lemnat vackrare grödor
dels af korn, dels af biandkorn, mer
oberoende af väderleken, än den på
vanligt sätt skötta jorden. Grunddikningar
företagas flerstädes, dock endast vid
härvarande Barnhus af större omfång.
Vanligaste sädesslagen äro råg, biandkorn,
biandråg och hafra, men äfven odlas
hvete, korn, ärter och vicker, samt här
och der bönor. Afkastningen i
medelgoda år är 8:de kornet efter höstsäd
och 5:te efter vårsäd. Lin sås knappast
till husbehof. Försök med bohvete ha
icke lemnat tillfredsställande resultat. Af
rotfrukter odlas mest potäter, ruen
rof-odlingen börjar sprida sig. Morotssådd
förekommer änuu blott i kålgårdar; men
knappast finnes inom socknen något
ställe, som icke har sina större eller
mindre klöfver- och timothejstyckeu.
Boskapsskötseln bedrifves ändamålsenligare
än förr, men intet mejeri finnes.
Hästafveln är mycket förbättrad, svinafveln
utgör en betydlig inkomstkälla, fårull
användes till hushållsbehof.
Afsättnings-tillfällen för boskaps- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
