Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saken var jag jämförelsevis lugn. Men det
konventionella och tvetydiga sätt varpå han formulerade
sin fråga, skrämde mig. Om möjligt verkade hela
brevet än-mera försiktigt avvärjande vid den andra
genomläsningen än vid den första. Kristian hade
varit suveränt fordrande, nyckfull, otålig, ödmjuk
och hjälplös inför mig men aldrig konventionellt
artig förr. Detta var hoheneckarnas hemska
artighet, som de använde för att hålla folk på avstånd.
Kristian hade själv ofta talat med ogillande om den
oförskämda artighet hans äldre bror Helmut
använde mot dem han ville förödmjuka och pina. Och
nu skyddade han sig själv mot min stora nyhet med
allmänna till intet förpliktande fraser. Om jag sagt:
jag är ohjälpligt komprometterad, skulle han ha
svarat: ja, då har nöden ingen lag. När jag skrev:
jag kan bli mor, började han tala om det
berna-dottska tronföljarvalet. Varför? Jag begrep intet.
Nog visste jag att jag var full av fel och
ofullkomligheter och att jag förbrukat hans känsla för mig.
Men inte ens den ofullkomligaste människa kan
fatta varför en annan flyr hennes väsen, ty vissheten
om att ha ett värde ligger så djupt, att den kan
inga förödmjukelser rå på.
Ingen kvinna som varit mycket älskad kan fatta
att den älskade nekar att fortleva genom henne, hur
vanligt det än är. Men öde är öde och man måste
böja sig. Jag skrev till läkaren och annullerade vår
överenskommelse om operation utan att ånge några
skäl.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
