Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon överdrift att hon i tidningen fastnat i
surrogatreportage och evigt bar en bitter smak på tungan
av maskroskaffe och rönnbärsgelé som hon måste
avprova och mot bättre vetande berömma. Livet
måste levas fast det saknade fett, kolhydrater och
charm, hon liknade sig vid bränslekommissionens
sorglustiga vedtuggare som använde allt bränsle den
hackade sönder till att hålla sig själv i gång.
— Kan du inte skriva en bok? frågade jag. Då
tittade hon på mig och sa:
— Jo, det kan jag naturligtvis. Det värsta mecl
mig är att jag när som helst kan skriva en bok. Men
hurdan skulle den bli när jag ingenting tror och
ingenting vill mer? Hur skulle jag kunna det när
Jane Addams som skulle ställa om att det blev fred
i stället far omkring och håller
konserveringskurser ?
Ethel i sin tur upptäckte en dag då vi gick hem
från den engelska språkcirkeln att jag måste gå
långsamt och på tvären uppför trapporna för att
mitt hjärta skulle orka med dem.
— Varför har du inte sagt att du inte kan gå i
trappor? frågade hon vredgad. Det har inte fallit
mig in att fråga dig, för jag mindes ju hur du
knogade uppför Vor Freisers Kirkes Taarn för inte så
längesen.
Var det inte längesen? Så oändlig är tiden då
varje hjärtslag gör ont.
Jag bad Ethel att inte vara ond. Jag kunde inte
ha varskott henne innan hon hyrde utan hiss, ty
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
