Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beskaffenhet ännu icke mycket skilde sig frän den häfdvunna ordningen, hade
visat sig otillräcklig för sina nya uppgifter. Streltserna voro
visserligen borta, men ännu fanns det gamla adelsuppbådet kvar, och de
halfeuropeiska regementena voro icke bättre öfvade än de, som
redan hade stått till hans faders förfogande. Det var omöjligt att
med ens omdana dem till en här af fullt tidsenlig art, i all
synnerhet därför att inga andre officerare funnos att tillgä än de ingalunda
framstående främlingarne i »tyska köpingen» och deras inhemske
lärjungar. De verkliga militära reformerna kunde därför ej heller
nu begynna. Allt hvad tsaren för tillfället kunde göra var att åter
samla de skingrade soldaterna och förstärka deras antal genom
omfattande utskrifningar, som betungade folket så mycket mer, som de
företogos i största brådska och utan någon fastställd plan. De
finansiella anspråk, som ställdes på undersåtarne, voro dittills oerhörda
och stodo i strid med alla fäderneärfda sedvänjor. En mängd kyrkor
beröfvades sina klockor, som omsmältes till kanoner i stället för
det förlorade artilleriet. Efter den just vid denna tid aflidne
patriarken anställdes intet nytt val. Tsaren utnämnde en kyrklig vikarie
af lägre rang och lade beslag på alla patriarkatets gods och
inkomster, som han ställde under ett nyinrättadt världsligt ämbetsverks
förvaltning för kronans räkning. Nya skatter af mångahanda slag
påbjödos, för det mesta mycket tryckande förbrukningsafgifter,
hvarjämte det ena monopolet efter det andra anförtroddes åt gynnade
uppkomlingar med vidsträckta fullmakter, som gåfvo dem bekväma
tillfällen att äfven se sig själfve till godo trots tsarens
misstänksamhet. Genom dylika anordningar för den hastigt växande
uppbörden sönderbröts så godt som hela det gamla styrelseskicket.
Tsaren upphörde nästan alldeles att öfverlägga om regeringsärenden
med det förut ganska mäktiga riksrådet i Moskva, som bestod af
medlemmar ur högadelns förnämsta ätter. Han utfärdade sina
befallningar utan alla slags former från sitt fältkansli med sin
tillfälliga omgifnings biträde. Den ryska despotismen fick en allt mer
revolutionär prägel, och krigets nödtvång gjorde tsar Peter i vida
högre grad än Karl XII främmande för den civila förvaltningens
intressen.
Konung August kunde icke släppa sitt krigsföretag mot Sverige
utan att på samma gång göra sig militäriskt vanmäktig i Polen
och därmed nödgas afstå från de politiska planer, som lågo honom
närmast om hjärtat. Det fanns intet giltigt skäl för honom att
redan nu gifva spelet förloradt. Han hade ju undgått faran att
draga öfver sig det första svenska anfallet. Hans här var ännu
icke slagen och kunde väl anses bättre vuxen att upptaga
striden med utsikt till framgång än de oöfvade ryska trupperna.
Tsarens förödmjukelse måste tvinga honom att för sin egen skull
pålitligare efterkomma sina förbundsplikter och underordna sig en
förståndigare ledning. August såg sig därför ingalunda nödsakad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
