Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinas störste kejsare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plikterna likgiltiga massorna och den öfvade
och lönade yrkeshären, som under Tai-tsong
utgjorde riksfredens enda och fasta värn, men
sedermera urartade till en bortskämd soldatesk
eller till ett inkräktande främlingsväldes stöd.
Inom kort hade kejsaren till sitt förfogande
en här af omkring 900,000 man, fördelad i
kårer och regementen af olika, för särskilda
syften beräknad styrka. Tre fjärdedelar voro
förlagda inom rikets provinser, återstoden
bevakade västgränsen. Trupperna användes ej,
såsom förut ofta hade händt, i fredstid till
dagsverken för kejserliga palats och parker,
utan höllos ständigt i öfning och krigisk tukt.
Tai-tsong själf föregick därvid sina officerare
med eget exempel. Hvarje dag exercerade
han själf några afdelningar framför sitt palats
och uppmuntrade de läraktige, både manskap
och befäl, med belöningar och befordran. Detta
hans beteende var nästan en skandal för månge
skriftlärde, som höllo militära idrotter för grofva
och ringa i jämförelse med bokliga konster och
drömde sig en sannskyldig kejsare i visdomens
enkla och stilla majestät inom palatsets murar,
ej ute på öfningsmarken eller slagfältet, dit
han enligt fädrens sed ju blott behöfde skicka
sina obeläste och hårdhändte generaler eller
andre knektar. Men Tai-tsong aktade icke på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
