Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
”Hvad är det, mitt bara, här hotar dig ingen fara,” tröstade han. Men i det-
samma fick han se Elisa. — ”Olägligt, att hon är här!” tänkte han.
”Jag trodde, att du var hemma i trädgården!” sade herr Gustaf åt sin dotter.
Jäg gick hit för att bedja Anna komma tillbaka!” sade hon upplysande.
”Anna skall hädanefter bfifva hemma hos sin far,” svarade herr öustaf med lugn
bestämdhet.
”Lenma Elna ifrån dig nu. Vi borde rådslå litet vi två medan du är lugn,”
hviskade Lindenkrona till Bielke.
”Ja,” svarade han, ”det är nödvändigt.”
Han vände sig derefter till Storm, sägande:
”Se här, Storm, ser du det unga fruntimret, som skall bo hos dig.”
”Ack, hvad hon ser behaglig ut!” hviskade Anna till jungfru Elisa.
”Ja, gör hon inte!” svarade denna.
Sedan Storm och Anna helsat på Elna, sade Bielke till henne:
Här ser du nu ditt nya hem, mitt bara. Här bland dessa goda menniskor trifvas
frid och dygder. Jag hoppas, att du skall komma att trifvas.”
”Det skall jag, gode beskyddare,” bedyrade Elna.
”öå nu in i ditt rum. Elisa och Anna kunna gä med och hålla dig sällskap,
öå med du Storm också och gör dig bekant.”
Flickorna och Storm gingo in i det inre rummet. Just som denne var på tröskeln,
hviskade herr Gustaf till honom:
”Uppehåll flickorna derinne. Amiralen och jag hafva något af vigt att tala med
hvarandra om och vi vilja passa på här, der vi veta att vi kunna få vara ostörda.”
”Ja, herre!” svarade Storm och stängde dörren.
”När Bielke och Lindenkrona blifvit ensamna, sade den sistnämnde:
”Låtom oss nu talas vid i lugn.”
”Ja, det är just min mening.”
’Låt se, att ditt företag angående stillandet af striden inom din familj den här
gången måtte blifva mer än halfgjordt arbete.”
”Ja, derför svarar jag,” intygade Bielke.
Men jag måste dock säga, att ditt mod, när det är fråga om fejd med din gräl-
sjuka hustru är mycket knappt tillmätt. Hur smög du dig inte bort från den storm,
som Elisa råkade att uppväcka.”
”Visserligen!”
”Men du kan vara fullkomligt öfvertygad om, att din hemlighet skall tränga fram
till din hustru. Hvad ämnar du göra då?”
”Hvad nöden föreskrifver.”
”Du ämnar bryta din tysthetsed?”
”Ja, du har uppmanat mig dertill.”
”Det har jag gjort, men det är försent nu för att detta steg skulle hafva någon
verkan. Enligt min mening kom Elna just till pass för att befrämja fred emellan dig och
Ingrid. Vid hennes ankomst borde det hafva varit lätt för dig att förödmjuka din fru.
Men nu är detta försent. Ty efter ditt försök, att gömma undan flickan, så kan du vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
