Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des effterskrefne puncter. 1. Tillfrâgades Allmosen pâ
hwad satt the kunna therass skatt urgöra, medan man
förnimmer här â landet penningebrist wara, swarades
skulle utgöra med perzedlar och Träwirke theras. 2. Ut-
lofwade Jac. Momma ’at wilja ahoga draga att AUmogen
skola bliffwa wedh macht hâlldne och conserverad med
Salit. 3. Emedan H. K. M:t hafwer nâdigst Gottlandh i
arrende gifwit" skulle Momma veta hvars och ens inkom-
ster och förmögenhet. 4. Proponerade M. att taga tjära
i stallet för deras skatt och skjutspenningar. 5. Likale-
des trävirke i stallet för skatt. 6. "Hr J. Momma äskade
att alhnogen godwilligh theras skatt ifrân sigh lefwereras
(lefwerera skulle?) pâ thet att han kan uthan skada kom-
ma." 8. Allmogen skulle ej skjutsa utan för pengar. 9.
Besvärade Allmogen sig öfver Borgerskapet i Wisby, att
borgarena begära för 1 Tunna Salt 16 dal. 8 m:lt M.
lofvade Salt för 9 daler. 10. Allmogen begärde att ham-
narna matte blifva i makt med seglation*).
Den 3 Juli hölls sammankomst med Burs, Garde,
Hamre och Habhnge Ting och anmärkes der följande
punkt: "Formantes dess (Drottningens?) betiänte, at dhe
throligh, ährligh och uprichteligen theras ämbete förestâ,
sä wist Hr J. Momma them will maintenera wed theras
tienster.
Misshälligheter mellan Momma, som i vissa fall ägde
mera makt än som kunde vara nyttigt att en enskildt
hade, och Gotlänningarne kunde ej uteblifva och tvistig-
heter med thy ätföljande klagomâl, ställde tili Gouver-
nören, mindre frân Allmogens än frân Borgerskapets i
Wisby sida, förspordes snart. Sâ klagade skattebönderna
i Kräklinge ting deröfver, att Momma skulle hafva tvun-
git dem att utan betalning forsla sägstockar 3 mils väg,
och vidare att han med pantning straffat flere af de skjuts-
skyldige pâ Ostergarn, oaktadt de med skjutshästar der-
sammastädes sig infunnit hade. Af den ton af makt och
myndighet, hvarmed han aíFattat sina skrifvelser, kan man
taga anledning tro, det dylika klagomâl öfver egenmäktiga
handlingar ej varit alldeles ogrundade. Sâsom prof pà
hans skrifsätt anföra vi följande bref:
Clostret a dij 16 Junii 1668.
Efter som iagh medh heele mitt huusholldh och an-
nat medföllie här tili Clostret ankommen ähr och ähr
* Lands-Cont. Registr. 1667. Fol. 62-75. ") Ibid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
