Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I KAJSANIEMI. 71
än hotande, än bönfallande, men denne hade fått för
stort försprång. Han var försvunnen och med honom
Eufrosynes splitternya, hvita kaninskinnsmössa.
— Jo, det här var skönt, — utbrast Kamilla, när
Effi röd och andtruten återvände från jakten. — Huru
skall du nu komma hem utan mössa?
— Det har ingen nöd, — svarade Effi, hvars sorg-
löshet och goda lynne småningom återvände, — jag
knyter sjaletten på hufvudet.
— Inte törs du gå i den längs gatorna...
— Törs jag inte? Å jo, du, det generar mig alls
inte. Men nu ska vi inte låta störa oss mer af de
otäcka pojkarna. Kom, så trösta vi oss med peppar-
kakorna. — Och Effi kringbjöd trakteringen åt kam-
raterna, som lägrat sig rundt omkring på sina kälkar.
— Du tager saken märkvärdigt lugnt, — sade en
af flickorna. — Vore det min nya mössa, skulle jag
gråta af förargelse.
— Som om det skulle hjälpa, — log Effi. — Jag
skall säga er, att jag afskyr lipande flickor. Jag ämnar
gå till poliskammaren och anmäla saken.
— Till polisk... utbrusto flickorna häpna. — Och
med hvem?
— Allena naturligtvis, ifall ni ej ha lust att komma
med. — Och Eufrosyne steg beslutsamt upp. — Vi få
lof att gå nu, om jag skall hinna dit i förbifarten. Jag
lofvade tanterna att vara hemma klockan sju.
Sällskapet strök håret under mössorna, jämkade om
halsduksrosetten och borstade snön af hvarandras ryggar.
Eufrosyne knöt en liten ljusblå sjalett kring sitt runda,
varma ansikte och anförde återtåget längs Mikaelsgatan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
