Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nat sig i det nästan vanvettiga förkunnandet af köttets
evangelium, hafva haft sin första och närmaste anledning
i verkningarna af det cathoiska celibatets emot
äktenskapet tiendlliga inrättning. Med principen af detta celibat
sammanhänger äfven en djup villfarelse, i afseende pä
uppfattandet af det heligas idé i allmänhet, genom
hvilken religionens centrala föreställning blifvit fördunklad
och stundom verkligt förvriden. Denna villfarelse består
åter deruti, att det heliga lofver i föreställningen blott
till en del såkorn fordran, mon i stället hufviidsakligen
såsom löfte om personlig fiillkomning, då det
derc-mot är tydligt, att denna äfven i sin högsta betydelse ej
kan blifva något annat än medel. Då celibatets princip
utgör en förnekelse af slägtets fordran, tillerkännes
redan derigenom åt det individuella en högre betydelse
än som detsamma verkligen tillkommer, och derigenom
rotfästes i tänkesättet en egoism, som sedermera
svårligen kan öfvervinnas och hvilken icke medgifver
uppfattandet af det heliga i någon annan och högre foriu än
såsom ett förherrligande af individualiteten.
Kärlekens verklighet och nödvändiga sammanhang
med mensklighetens väsende och bestämmelse, en gång
medgifna, fordra, att af samhället erkännas och detta
erkännande har skett genom äktenskapets inrättning och
de lagar som upprätthålla dess helgd. För att åter
äktenskapet skall vara verkligt och vördnadsvärdt, måste
det fullständigt motsvara sin idé. Enligt denna är det
kärlekens nödvändiga yttre samhällsform, och får således
icke göras till en skyddsanstalt hvarken för begärets
nyckfulla anspråk eller för vinningslystnadens beräkningar,
ännu mindre till en tvångsanstalt, som åt tvedrägtenS
söndringar gifver en bedräglig yttre skepnad af enighet och
frid. Kärleken inåste i följd deraf vara fri och
dess val oberoende af allt slags yttre myndighet,
af hvad namn och beskaffenhet den vara må» Tio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
