Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
JKLOSTRET I VADSTENA.
41
sig såsom en stor älskare af dyrbara handskrifter. Så snart han
anträffade några sådana, sökte han öfvertyga det okunniga folket
om att dessa litterära skatter tillhörde det rof, som Göterne vid
Roms plundring bortfört. Skatterna förde dock ringa välsignelse
med sig. Då Marinus omsider blef i Polen kastad i fängelse,
störtade sig de verldslige herrarne öfver hans dyrbara samlingar, och
konung Christiern lade beslag på en icke ringa del, under
förevändning att legaten icke delat rättvist med honom.
Att Marinus under sina färder i Sverige äfven skulle styra
sin kosa till Vadstena, var naturligt. Han hade nog hört mycket
talas om detta kloster, det märkvärdigaste i norden, och med skäl
kunde han hysa goda förhoppningar att der göra en rik skörd.
Vadstenadiariet förbigår med tystnad afiatskrämarens person, och
omtalar endast att aflat under tre års tid (1462—4464) utbjudits
till försäljning. Man har ingenstädes någon bestämd uppgift om
tiden då besöket i Vadstena egde rum, men kan dock vid en
närmare undersökning bestämma den temligen noga. Att under hans
vistelse i klostret det skulle vankas riklig aflat för menige man, som
väl ogerna försummade att att infinna sig vid dessa fester, kunna
vi lätt förstå, likasom äfven att urkunderna skulle härom hafva
ett och annat att förtälja. Något aflatsbref i original, till
klosterfolkets förmån, lär deremot nu mera icke kunna framvisas, men
går man till klostrets kopieböcker så finner man verkligen i afskrift
ett sådant bref och detta dertill af ej ringa intresse. Det visar
sig nemligen deraf att konventen nu gjorde ett sammanskott,
hvarifrån de dock enligt sina privilegier kunde hafva ansett sig
befriade, men hvartill de väl för ändamålets skuld ansågo sig
uppfordrade. Derföre tillföll naturligtvis också aflaten en hvar af
klosterfolket personligen, som gifvit sitt bidrag, och namnen på
alla nunnor och munkar blefvo alltså äfven i brefvet intagna. Bland
de uppräknade munkarne förekommer icke Laurentius Michaelis
(XCVI), hvilken invigdes den 7 Mars 1462, och clå diariet ej heller
omtalar afiatskrämarens verksamhet under året 1461, utan endast
1462—1464, torde man kunna antaga att hans besök i klostret egt
rum i början af år 1462. En af de i brefvet uppräknade nunnorna
omtalas ej i diariet, men för öfrigt öfverensstämma de båda
urkunderna härvidlag fullkomligt, och märkligt är att se huru noga
en viss rangordning, beroende af åldern, varit i klostret iakttagen.
Först nämnas abbedissan och priorissan; de efterföljande nunnorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
