Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af Historiska Skrifter - 4) Illustrerad Verldshistoria från Äldsta till Nyaste tid. Af Ehd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
illustrerad verldshistoria. i.
XXXIII
Vidare hade det ej varit för mycket att låta utmärka gränserna för
landskap och folk på de olika kartorna. Frånvaron af sådana
gräns-linier blir en verklig förvillande olägenhet på kartor sådana som den
öfver det romerska riket, på hvilken för öfrigt ingen af detta rikes
indelningar finnes utmärkt. leke heller gränsen för den romerska
provinsen finnes angifven på kartan öfver Gallien. I sammanhang med
dessa allmänna anmärkningar framhålla vi — då vi ej känna
meningen i det afseendet — nödvändigheten af register. Först genom,
sådana blifva ju böcker i allmänhet brukbara och de behöfvas mycket
väl till vissa delar af Verldshistorien.
Innan vi öfvergå till någon speciellare granskning, vilja vi först
nämna några ord rörande anordningen af de österländska folkens
historia. — De semitiska och hamitiska folken äro, som bekant, de enda,
hvilkas öden under långa tider fylla hvad vi kalla verldshistorien ;
greker och romare komma med först under de 7—800 åren närmast
före Kristi födelse. Vid Nilens och Tigris’ stränder lågo härdarne för
dessa folkens odling. Härifrån utstrålade densamma åt olika håll och
inom kretsen för hvarderas inflytande drogos efter hand alla det främre
Asiens stammar, tills slutligen äfven Nilfolkets odling och de
mesopotamiska folkens sammanträffade i Syrien. Det fans i dessa nejder
utom dem endast ett centrum till för en sjelfständig utveckling, och
detta blott uti en enda riktning, nämligen hos judarne för den
religiösa. Alla de andra Asiens folk träda inom historiens gräns blott
i och genom sina beröringar med nyssnämnda kulturfolk. Derföre
har man ock nu mera börjat att samfäldt behandla dessa folkens
historia, låtande det ena af dem efter det andra tagas med i
skildringen, allt efter som det träder i beröring med egypter, kaldeer,
assy-rer eller judar. — I följd af folkrörelser uti Asien inträngde en
semitisk starn i Egypten och herskade der i åtskilliga århundraden.
Dess fördrifvande var för den tidén ett verldshistorisk moment. Den
kraftansträngning, som till deras besegrare gjort egypterne, förde
desse äfven utom Egyptens gränser och en lång tid voro vägarne i
Syrien de egyptiska konungarnes härvägar, tills slutligen ordningen
ombyttes och assyrerne i sin tur trängde in i Egypten. Så bildades
det äldsta stats- och jämvigtssystemet omfattande hela främre Asien
och nordöstra Afrika. Förf. till »Semiterna» låter nu visserligen sin
skildring, på sätt vi antydt, utvidgas från begynnelserna vid Tigris
utöfver det ena efter det andra af de semitiska folken, men Egypten
står som ett litet helt för sig alldeles utom denna skildring af
historiens gång i Orienten och det, oaktadt detta land ända från den 18:de
dynastiens tid kom i allt närmare beröring med de asiatiska
folkslagen. Faraonernas härfärder voro ej så »onyttiga», som det heter
s. 67, och de åstadkommo ej så få »folkomflyttningar». Mer än en
gång samlades mot dem både Syriens och mindre Asiens, längre fram
Libyens och Medelhafsöarnes folk uti vapen och att dessa rörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
