Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
MEDELTIDSGILLENA I SVEK IGE.
75
dock allenast i fall han icke var medlem af andra gillen. Den
enda bevarade handskriften är från slutet af 1400-talet.
Ännu ett skrå är kändt, år 1443 uppsatt för den heliga
Katarinas gille i Björke socken på Gotland. För att blifva medlem
af gillet fordrades god fräjd och erläggandet af en half mark
vax. Vid gillesdrycken hade åldermannen rätt att utan afgift
medtaga en gäst, gärdemannen två. Den som ej när minne
skänkes, påtager sig hätta eller hatt, bötar 6 penningar.
Minnena voro tre, till Vår Herre, Vår Fru och den heliga
Katarina, och efter dem druckos åldermans kanna och gärdemans
kanna. När allt detta var gjordt, var gillet slut, så framt icke
enhälligt beslut fattades att fortsätta detl).
Såsom de ofvanstående utdragen ur svenska gillestadgar
visa, rådde i gillenas anordning, hvar helst de funnos, en ganska
stor likhet i hufvuddragen. Men före skrifterna äro så allmänt
hållna att, om vi än kunna af dem sluta oss till gillenas
verksamhet och deras rol i medeltidens lif, vi måste, för att kunna
sätta oss in i detaljerna af deras verksamhet, söka oss vida
omständligare uppgifter. Sådana stå dock icke att finna
annorstädes än i Stockholms helga lekarna gilles handlingar, hvilka^ låta
oss se gillets utveckling år från år, intill dess det vid
reformationens införande gick sin undergång till mötes.
Gillets handlingar bestå af nio häften i smal hög folio, de
flesta häftade i pergament eller papper; två af de senare hafva
på främre permen måladt gillets vapen, hvilket är återgifvet å
titelbladet till denna uppsats, en sköld med en kalk och
deröfver corpus Christi eller Christi helga lekamen, hostian. På
kalkens fot läses J) J), i fältet Í) l), bokstäfver hvilkas betydelse
är mig okänd. Böckerna innehålla dels anteckningar om hvad
som tilldrog sig vid gillesdrycken, dels uppteckningar öfver
inkomster och utgifter; det nionde häftet innehåller räkenskaper
från den tid, då gillet hade fått sig anförtrodd vården om
hel-geandshuset i Stockholm. Dessa räkenskapsböcker äro för
kännedom af den svenska medeltidens inre förhållanden, särskildt
för prisernas och arbetslönernas historia af allra största vigt,
men detta är ett kapitel, som kräfver en särskild behandling.
’) Skrået är aftryckt i Wallins Gothländska Samlingar I, s. 118, 119.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
