Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några anteckningar om våra historiska folkvisor. AF R. Bergström - I. Axel och Valborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
11 anteckningar om svenska historiska folkvisor.
425
i sjelfva trakten för fältslaget, att fienderna varit danskar. Sin
mening, att Valborgs historia bör föras till medlet af 13:e seklet;
anser A. E. Holmberg styrkas deraf, att Grud-sifvia-lagen infördes
i norden af Wilhelm af Sabina 1247.
A. E. Holmberg har sig bekant, att historien icke känner
något jungfrukloster i Dragsmark, och att sägnen om Axel och
Valborg, liksom den om Hagbart och Signe m. fl., blifvit
lokaliserad på flere ställen i norden, som t. ex. på Gidsköe (i Söndmör),
på hvars kyrkogård man visar en "Valborgs grafsten".
it. Nyerup redogör för flere af de försök, som blifvit gjorda,
att förlägga visan till den eller den orten, såsom af den gamle
Oedman, hvilken söker förvärfva den åt Bohuslän; Ström
hvilken omtalar traditioner om en valplats för den i visan omtalade
striden och en Skön Valborgs graf; samt Schöning2), som
berättar en annan tradition om en sådan valplats och om en Skön
Valborgs bostad o. s. v. Nyerup anser fullkomlig ovisshet råda
om både skådeplats och tid för romansen, och att dess historiska
värde endast består deri, att "den bär en noggrann pregel af
medeltidens kostym i Norge, och att man i den, som i en
spegel, kan se den tidens ande och seder, bruk och fördomar, och
öfver hufvud äkta nationela yttringar på mångahanda vis".
E. Paludan-Muller anser det icke omöjligt, att Hakon i
visan är den samme som den nyss nämde Hakon Hakonsson.
Han förde kungstitel redan vid fadrens död, och om han ock dog
af sjukdom, så skedde det samtidigt med det hans far bjöd lekte
och lärde ut till ledung. Denne författare meddelar en text af
visan, som han funnit i en handskrift på Frökenklostrets
bibliotek i Odense: sjelfva handskriften är från medlet af 1500-talet,
men Skön Valborgs visa är senare tillskrifven och kan, af
manuskriptskäl att döma, knappt vara äldre än från förra hälften af
1600-talet.
P. A. Munch går illa åt romansens historiskhet. Han anser
den samma vara en helt och hållet dansk komposition, och att
den händelse, der besjunges, från början till slut är uppdiktad,
utan spår till historisk grundval. Ej blott att visan icke är
diktad i Norge, utan snarare af en dansk, som må hända haft en
tysk ballad framför sig, hvilken han velat lokalisera någonstädes
Be skrif v eise över Söndmör. Soröe 1766.
2) Bejse igjennern en Del af Norge. 1, 2. Klmli, 1778, 82.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
