Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 3) Sveriges Ridderskaps och Adels Riksdags-Protokoll. Af O. v. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41 SVERIGES RIDD. OCH ADELS RIKSDAGSPROTOKOLL 16 52 16 55- XLIII
niskan blir det öfvervägande, nemligen: att strängt hålla på egna
rättigheter och förmåner, under det att hon utmärker sig af en stor
fyndighet i att från sig sjelf skjuta bördorna, för att i stället lägga dem
på andras skuldror, när de faror äro öfver, som för sjelfbevarandet
göra det till en nödvändighet att dela deras tyngd. Vi följa här de
särskilda riksdagarnes yttre gång.
Riksdagen 1652 har samlats i Oktober. Ståndet har blifvit
kalladt att infinna sig på riddarhuset den 10:de. Mångfaldiga ursäkter
anföras för uteblifvande vid riksdagens början och för oregelbundet
bevistande af öfverläggningarna, så ursäkta sig i förra afseendet någre
dermed att »the wore förhindrade med inventerandet på Stegeburgh
effter H. F. N:de Pfaltzgrefven»; och i senare anföras
sjukdomsorsaker; så säger sig en ädling »laborera qvartana» men lofvar »the dagar
han var frij, vara thilstädes», Till landtmarskalk hade Christer Bonde
blifvit förordnad, och den 12 Oktober öppnas riksdagen på« rikssalen.
Den oration, hvarmed rikskansleren då först redogör för anledningarna
till riksdagens sammankallande lemnar en ingalunda glad målning öfver
ställningen i Europa och den fara, som till följd deraf äfven hotar vårt
land genom ett störande inflytande på dess utveckling i många riktningar.
I den kongl, propositionen, som sedan uppläses, framlägges
närmare det särskilda tryck, hvilket de främmande makternas fiendtliga
ställning till hvarandra utöfvar på vårt land, och huru särdeles genom
fiendskapen mellan England och Nederländerna skeppsfart, näringar
och handel lida.
Hvad som K. Maj:t med anledning af allt detta funnit lämpligt
att förelägga ständerne att besluta om är, huru, då genom flera
anledningar, såsom afskedandet af det främmande krigsfolket, det öfrigas
förminskning och försvagning genom ålder, sjukdom och »andre
weder-wärdigheter», den svenska krigsstyrkan blifvit nedsatt, densamma skall
kunna återupprättas. »Ty begärer Kongl. M:t», såsom4 det i
propositionen heter, »allernådigst, att Ständerne detta ährendet optaga i
flij-tigt och troget betänckiande och betrachta huru krigsfolcket bäst och
starckast må kunna formeras, Regementerne opfyllas och stärckias, till
Rijksens tienst, styrkia och förswar; på det man, när så omtränger,
icke må finnas oberedd och rådelöös och taga skada, då den inthet
mehr till att böta står». Och detta gäller icke blott krigsmakten till
lands, utan äfven till sjös. — Vi stå inför samma frågor, som efter
mera än 200 år ännu äro de mest brännande!
Till slut är det K. Maj:ts vilje att Ständerne måtte öfverse den
»Skiutzfärdz- och Krögare-Ordning», som K. M. låtit författa, och »sigh
sammansättia och förena Öfwer hindren och beswären och gifwa der
sitt samfälte rådh uthi, på d&t H. Kongl. Maij:t Ordningen renovera
och förnya och henne uthi en fullkombligh execution sättia kunde»,
och »det store beswär och tunga, som Allmogen åhängde medh
Skiutz-färder och gästning» måtte afhielpas.
Såsom af propositionens hufvudpunkter ses, blef riksdagens
vigtigaste angelägenhet krigsmaktens iståndsättande, och detta kunde under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
