Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 9) Budinszky: Die Universität Paris und die Fremden an derselben im Mittelalter. Af R. G-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OX V III
granskningar och anmälningar.
114
universitetets historia är ett öfverskådligt utdrag ur detta verk, och den
lärde dansken Engeltofts 1802 utgifna uppsats "om fremmedes
stu-deringer i Paris i 12 og 13 århundrede" är likaledes blott ett utdrag
af det, som hos Bulæus finnes sammanfördt om främlingsbesöken vid
berörda universitet. Förtjensten om de nämnda arkivskatternas
framdragande i ljuset och vetenskapliga bearbetande i nyare tid
tillkommer egentligen tvenne män, som dermed hvar på sitt håll på ett för
framtiden löftesrikt sätt börjat sin vetenskapliga verksamhet. Den
förste af desse, Charles Thurot, numera professor vid École des Hautes
Etudes, utgaf redan 1850 ett högst förtjenstfullt arbete: "De
1’organisa-tioii de 1’enseignement dans l’université de Paris au moyen-åge", der
ban begagnat de i Paris befintliga källskrifterna för att på ett
grundligt sätt teckna universitetets inre organisation, studiemetoder o. s. v.
Den andre är professor Budinszky i Czernowitz, som helt nyligen
offentliggjort de forskningar, hvilka han under sin studietid vid École
des Chartes i Paris anställt uti Sorbonnes arkiv äfvensom i British
Museum. lians ögonmärke har närmast varit att ur de i Paris
befintliga registren framleta allt, som kunde inhemtas om de mera
framstående utländingar, hvilka under medeltiden såsom lärare eller
lärjungar tillhört ifrågavarande universitet. Bägge de nämnde författarne
hafva sålunda, under olika synpunkter men hufvudsakligen med
begagnande af samma material, på ett särdeles grundligt och kritiskt
sätt belyst detta läroverks äldre historia, och deras arbeten utgöra, i
det de komplettera hvarandra, tillsammans en högst tillförlitlig och
intresseväckande skildring af medeltidens universitetslif. Det är den
andre af dessa författare, som för tillfället är föremålet för vår
anmälan.
Den vigtigaste af de källor, ur hvilka B. öst, är de redan nämnda
registren, 99 till antalet, sedan några år tillbaka förvarade i
universitetsbiblioteket Sorbonne, dit de öfvergått jämte bela det forna
universitetsarkivet, som vid universitetets upplösning under den stora revolutionen
kom i undervisningsministeriets händer och derifrån först nyligen
hamnat i sin nuvarande fristad. Bland ifrågavarande register (i det
följande betecknade med Reg.) är det i första rummet n:o II—X,
tillhörande den anglikanska (sedan tyska) nationen, hvilkas dyrbara
innehåll rådfrågats. De omfatta tiden 1333—1730, likväl med afbrott
för åren 1365—67, 1384—91, 1493—1520, 1553—1612. De bland
dessa Eeg. befintliga handlingar tillhörande faculté des arts (åren
1478—1518), äfvensom listor på de graduerade (1492—1517),
inkomst-och utgiftsförteckningar af tyska nationens receptores (kassaförvaltare)
för åren 1494—1531 (de sistnämnda prydda med miniatyrer) hafva
äfven lemnat ett mer eller mindre rikligt material. Af omfattande
betydelse är Reg. XCIY, innehållande en samling af universitetets
privilegier från 1300 talet. Jämte cle nämnda Reg. har B. begagnat
trenne i samma bibliotek befintliga handskrifna verk: det första ett
mot Bulæus riktadt polemiskt arbete i 3 band, af anonym författare,
om Parisuniversitetets och dess fakulteters verkliga uppkomst; — det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
