- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
64

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

S. J. BOETHIUS.

64

naturligtvis till de förres förmon l). Denna plan synes
emellertid hafva haft till utgångspunkt det obestämda skick, hvari
frågan om hvad som egentligen var Sveriges religion före Upsala
möte befann sig, hvadan den i och med det samma detta mötes
beslut erhölle gällande kraft kunde anses omintetgjord; och så
mycket mindre kan det därför förvåna, att Sigismund nu ej
be-fans hågad att meddela en frivillig bekräftelse på ifrågavarande
beslut. Att han verkligen varit medveten om och gillat denna
plan kan man väl ej med bestämdhet uppvisa, men att döma af
det sätt, hvarpå han under den följande tiden lät sig ledas af
Malaspina, synes det ej osannolikt. Trots de svenska
sändebudens invändningar 2) medtog han nämligen denne man till
Sverige, dit han dessutom åtföljdes af 3 jesuiter och flere katolska
prester, och med detta följe landsteg han den 30 September på
Stockholms ske.ppsbrygga.

Här mötte honom åter hertig Karl och rådet, åtföljda af
en mängd protestantiska prester, i spetsen för hvilka märktes
den af Johan för sitt motstånd mot liturgien förföljda och för
Sigismund knapt mindre förhatlige Abraham Angermannus,
hvilken på Upsala möte erhållit de flesta rösterna till ärkebiskop,
och nu återvändt ur sin landsflykt3). Så framträdde redan vid
detta första möte på ett i ögonen fallande sätt motsatsen mellan
konungen och hans nya undersåtar, och om Sigismund hade
hoppats, att desse skulle låta sig nöja med de undvikande svar, han
förut lemnat på deras framställningar, skulle han snart lära
känna sitt misstag. I början af Oktober framlemnades till
honom genom Gustaf Brahe en mängd af hertigen och rådet
gemensamt "på menige riksens ständers vägnar" uppsatta punkter4),
på hvilka det begärdes, att han med det första ville sig förklara.
Granskar man närmare denna handling, visar det sig, att det är
de af konungen förut undanskjutna fordringarna, som jämte tillägg
af åtskilliga nya här återkomma. Liksom förut genom Ture
Bjelke så begäres äfven nu, ehuru utan någon omständlig moti-

1) Jmfr Norlin: Svenska kyrkans historia efter reformationen I. 1, p. 26
o. f. Hvad som fattades var blott enligt Malaspinas åsigt, att konungen ej
förde med sig en större beväpnad styrka för att gifva eftertryck åt sina beslut.

2) Yerving a. st. I p. 189.

3) Se ofvan p. 17 n. 2.

4) Dessa äro i Karls registr. A upptagna under den 5 Oktober, men rådet
säger i en senare inlaga till konungen, att de framlemnades den 3 Oktober.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free