Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
119
han till en början, att han ej kunde sätta tro till ryktet om det
främmande krigsfolket, synnerligast att det skulle vara bestäldt
för att uppväcka något obestånd antingen för religionen eller för
att med våld föra konungen ur riket, men lofvar dock, att han
skulle förmana konungen, att om något sådant vore å färde, i
tid afskaffa det, samt meddelar därpå en mängd råd, som i själfva
verket ej gingo ut på något mindre än att använda våld. Han
föreslår nämligen att låta de skepp, som skulle brukas vid
konungens affärd, rustade med folk och skytt, lägga ut till
Elfs-nabben för att, om flera främmande, än som kunde behöfvas,
kommo i skären, visa dem till baka samma väg de kommit.
Hvem som "förtroligen" skulle hafva en sådan befallning om
skeppen, uppmanade han riksråden att öfverväga, ty för sin del
fruktade han, att Flemming icke "så troligen och oförmärkt" som
behöfdes skulle därom beställa. Som det emellertid var sannolikt,
att Flemming ej ville släppa sin befallning, borde rådsherrarne
för att undvika buller söka utforska, om han ville göra ett med
dem i saken, så kunde de sedan veta, huru de skulle förhålla
sig. Behöfdes det, skulle hertigen sända dit 3 eller 4 af sina
egna skepp. Emedan det sannolikt var Polackarne i Stockholm,
som bestält det främmande folket, borde rådet förmana dem att
afstå från sådant. Själf hade han författat ett sådant
förmanings-bref, hvilket rådet, om det så önskade, kunde framlemna, men
annars borde återsända *). Hertigen rådde vidare, att Vaxholm,
Stäket och Stockholms stad skulle besättas med trupper under
befäl af några af adel, och föreslår därtill Krister Klasson, Johan
Sparre, Karl Henriksson eller Knut Jönsson (förmodligen Kijl).
För Sigismund borde man uppgifva, att detta skedde honom till
ära, på det de främmande skulle se, att han hade folk att lita
på. Förnumme rådet, att några stämplingar vore å färde, borde
de tillskrifva krigsfolket i Östergötland och annorstädes att rätta
sig efter hertigen, hvilken med Guds hjälp skulle laga, att allt
Detta bref, som är skrifvet på latin, finnes i Karls registr. 1594 I
under den 5 Juni : Hertigen förklarar häri, att om afsigten med de polska
truppernas utrustning vore, att de skulle vara ett följe åt konungen, så
protesterade han däremot, emedan Sverige var ett nog gammalt och mäktigt rike att
själf kunna gifva sin konung följe. "Sin vero"—heter det slutligen — præter
spem et opinionem nostram externi homines, sive pauci, sive multi, in hoc
regnum accesserint, atque ex ea re aliqvis motus atque periculum oriatur,
volumus nos vobis esse excussatos, nec deinde qveri poteritis vos non esse
præmonitos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
