- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
121

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101

SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.

121

dock slutligen på konungens begäran och sedan Flemming
öd-mjukat sig och återkallat sina anklagelser, under riksdagen
i Upsala med honom ingått förlikning, dock med förbehåll,
att om Flemming ej bättrade sig, skulle saken åter kunna
upptagas *).

Någon verklig endrägt inträdde dock ej mellan de båda
motståndarne, och härom vitnar äfven det bref, hertigen nu den
14 Juni aflät till Flemming. Påminnande om hans förhållande
förlidet år, då han med "oklädt och illa utrustadt folk" riket till
spott och förtal 2) seglade till Danzig i stället för att enligt
hertigens och rådets förmaning först komma till Sverige, där flottan
bättre kunnat utrustas, uppmanar Karl honom nu med anledning
af konungens förestående resa att ej af eget obetänkt sinne,
honom och rådet oveterligt, företaga något, hvaraf riket åter kunde
få skada. Han påminner vidare om att riket förr haft en
"armada", hvars make knappast fans i något annat rike i
kristenheten särdeles vid den tid, då Flemming fick befälet däröfver;
huru den sedan blifvit "förestånden" viste denne själf och borde
därför stå till svars. Skulle nu konungen föras bort på
främmande skepp eller på en illa utrustad flotta, vore det ingen
liten vanära. På grund häraf uppmanade han Flemming att
omtala, huru många skepp kunde uppsättas, och huru de på
bästa sätt skulle utrustas.

Att han skrifvit härom, borde ej förvåna, då konungen,
som hade mycket annat att bestyra, möjligen "i den måtto stälde
mera lit" till Flemming, än denne kunde uträtta, och hertigen
och rådet borde sådant veta för att kunna förhjälpa till det, som
för konungen och riket vore gagneligt och ärofullt 3).

Om sina afsigter mot de främmande trupperna nämner
hertigen ej något, utan syftet med brefvet var tydligt, såsom han
skref till de andra rådsherrarne, att af Flemmings svar
"hurudant det då kan blifva", få veta "om lägenheterna att ställa" 4).

tänkande, skulle ej flottan blifvit så illa utrustad riket till vanära. Karls
registr. 1598 A.

*) Yerving a. st. I p. 215.

2) I sitt svar till rådet hade Sigismund yttrat sitt missnöje häröfver,
hvilket hertigen nu omnämner för Flemming. Häraf bestyrkes Yervings
uppgift, att rådet sändt konungens svar till hertigen.

Karls registr. 1594 I.

4) Brefvet af den 13 Juni. Enligt Yerving a. st. I p. 251 skall
Flemming lofvat att besvara hertigens bref, men om så skett, känner jag ej.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free