Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
OM STUREMORDEN.
147
hvad konungen och hans kreatur låtit honom undergå. Det var
då ej underligt, om Erik i hans och hans vänners företag såg
tecken till en annalkande vedergällning och lät sina spejare följa
hvarje deras steg med den ängsligaste omsorg. På detta sätt
erhöll han ock kännedom om åtskilligt, som väl kunde ingifva
oro. Då Nils Sture skulle afsegla till Tyskland, och hans skepp
ännu qvarlåg vid Yammelsön (Djurgården), fick han mottaga
besök af en mängd unga ädlingar, som kommo för att säga
honom farväl. Att under det dryckeslag, som i följd häraf
anstäldes, bittra ord om Nils Stures lidanden blefvo yttrade, är
sannolikt nog och vardt äfven inberättadt för konungen. Då herr Nils
sedan anländt till Kalmar, erbjödo sig de småländske knektarne
och ryttarne att intyga, det han under kriget förhållit sig troget.
Väl var han nog försigtig att afböja detta anbud, som skulle
hafva gjort konungens krigsfolk till domare mellan honom och
hans fiender, men det är derför ej sagdt, att han, som kallade
sig »den elände» och sade sig hafva i Stockholm druckit »den
dryck, som förtär sinnet, glädjen och ali välfärd», kunde
undertrycka hvarje ord af sorg eller harm öfver det förflutna. l) Ville
Nils Sture låta liknande känslor visa sig i handling, borde det
ej vara honom svårt att i Tyskland, som vimlade af
äfventyrs-lystne legoknektar, finna män, villige att biträda vid en
statshvälfning. Fruktan och bäfvan för en dylik rufvade alltjemnt
öfver Eriks sjuka själ samt slutade med att alldeles beherska
den samma. Då så skett, skulle det ej dröja länge, innan de
störtade så konungen som hans offer i olyckan.
ii.
Huru mycket den Nils Sture tillfogade skymfen än ma hafva
bidragit till Sturemorden, den enda orsaken till dem var han
icke. Söker man — hvad som i sanning är en vansklig uppgift
— finna de dolda krafter, som drefvo den redan förvirrade, oklart
tänkande monarken till det yttersta, skall man finna ännu två
sådana : farhågor för arfrikets bestånd och farhågor för
verkställigheten af hans tillämnade giftermål. Ju högre Erik skattade
l) Jmfr Nils Stures bref till sina föräldrar under Aug. ocli Sept. 1566.
(E. M. Fant: Hypomnemata ad historiam cædis Sturianæ, s. 2—8).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
