Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
A. G. AHLQVIST.
10
portarne åter slöto sig för de fångne, trodde desse nu ali fara
vara öfverstånden, "klädde och pyntade sig i den förhoppning,
att de efter konungens gunstiga tillsaga skulle blifva förlossade
och fritt få återvända hvar till sitt hein", — då "deras glädje
fick en snar och ynkelig ände" *).
Konung Eriks sista ord i fängelset ådagalägga, att hans hopp
om försoning med Sturarne under besöket derstädes åter blifvit
rubbadt. Man behöfver ej antaga någon oförsigtighet af Svante
Sture såsom orsak dertill, ty då Erik utan tvifvel redan nu var
vansinnig, inbillade han sig måhända hafva hört helt annat, än
hvad som verkligen yttrades. Den misstro, som således åter
vaknat i hans själ, skall hafva kommit till full utveckling
omedelbart efter besöket i grefve Svantes fängelse. Tillsamman med
Petrus Caroli, ordinarius (biskop) i Kalmar, vandrade han då —
såsom det säges — till Sandviken, ett ställe nära Fyrisån, och
åter till slottet. Nämnde biskop, en föga värdig lärjunge af
Luther och Melanchthon, hade länge åtnjutit Eriks och äfven Göran
Perssons gunst och förtroende. "Mäster Per", såsom han i tidens
handlingar kallas, och Göran voro äfven på sätt och vis likstälde,
ty de voro båda "procuratorer" (ett slags ståthållare), den förre
i Småland den senare i Stockholm. Då Petrus några veckor
före händelserna i Upsala åter mottagit förordnande såsom
pro-curator, hade konungen särskildt tackat honom derför 2).
Naturligtvis förutsatte ali denna nåd återtjenster, och
biskopen-procu-ratorn visade sådana genom att flitigt insända angifvelser mot
fogdar m. fl. Med alla sina fel — öfvermod i medgången,
kryperi och girighet — förenade Petrus Caroli åtskilliga förtjenster
såsom styresman för sitt stift och dess läroverk 3). — Hvad
"Kal-marne herr Per månde snackat med konungen, det vet ingen
») Handl. r. Sk. H. IY. 158, 159. Loenbom a. st, 5, 6. Fant: Observ.
selectæ, I. 40—42. Dessa urkunder, som alla påstå, att Erik besökte Svante
före mordet på Nils Sture, äro mera trovärdiga än de, som uppgifva
motsatsen (jfr Svedelius a. st. s. 285\ Om Erik besökt Svante efter mordet på Nils,
hade han väl äfven varit så blodbestänkt, att Svante genast anat oråd. —
Hvad And. Simonsson berättar om konungens samtal med Svante, synes vara
af underordnadt värde, ty dels aflägsnad es utan tvifvel den ringa tjenaren, då
konungen inträdde, dels heter det uttryckligen, att endast tre personer — Erik,
Svante och Sten Eriksson — funnos i fängelset under konungens besök. Jfr
utdraget ur Fants Observ. här nedan. Också hafva vi ej upptagit mera af A.
Simonssons berättelse än hvad han förtäljer om Eriks uppträdande i fängelset.
2) Anjou: Ref. historia, III. 55. Riksreg. f. d. 7 Jan., 6 Maj 1567.
3) Jfr Löfgren o. Abr. Ahlqvist: Clerus Calmariensis, I. 243—246.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
