Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
SVENSKA KRIGARNE EFTER PULTAVA SLAGET.
429
cle mest utblottade, samt understödde dem för öfrigt på flera sätt.
Andra rika och förnäma ryssar voro äfven ädelmodiga och hjelp»
samma mot de tappra och hårdt profvade, nu i så stort elände
försatta - krigarne. 1)
Men nöden är en god lärmästare och gjorde äfven dessa
män uppfinningsrika. De fleste, som endast haft kriget till sitt
yrke, måste nu lära sig hvarjehanda handtverk och konster,
hvari ryssarne den tiden ej voro förfarne, och hvilka de sedan
utöfvade för att dymedelst förskaffa sig något till uppehälle.
Några togo sig fore att samla perlor och slipa dyrbara stenar,
gravera sigill, sy kläder och handskar, förfärdiga och brodera
mössor, börsar, schabraker och tapeter m. m. Flere arbetade i
silfver och guld, och en af dem, som i ungdomen lärt denna
konst, uppsatte i Tobolsk en verkstad härför, hvartill guvernören
lemnade förlag. Andra blefvo lärlingar hos honom, inhemtade
konsten och började sedan arbeta på egen hand. En ryttmästare
hade i barndomen sett sin moder färga tyger, erinrade sig huru
dermed tillgick, och företog sig att utöfva detta handtverk. En
del anlade trädgårdar och odlade köksvexter, planterade
fruktträd m. m., dittills okända i Siberien. Några odlade tobak och
tillverkade deraf snus. Flere praktiserade som läkare, anlade
apotek eller öppnade minuthandel med diverse varor. Många
arbetade på landsbygden hos bönderne, der neml. arbete kunde
erhållas, kontraherande med dem om arbete i fyra dagar i
veckan, mot erhållande af fri kost, samt gingo onsdagar och
lördagar på jagt för att dermed — såsom den förut omnämnde
löjtnanten Lyth uppgifver — "förskaffa sig något rundare till
lifsuppehället I staden Solikamski utbjöd på gatorna den af ärr
betäckte kapten Svante Horn, friherre af Åminne, de
sadelmakeri-arbeten, hvilka hans trogne dräng Daniel förfärdigat. Sjelf hade
han lärt sig korgmakeri, hvarmed han flitigt sysselsatte sig. I
den lilla staden Cxuclow förfärdigade fändriken G. A. Piper
"snus- och tobakshom, hvilka han på bottnarne med löpverk och
deviser utskar, och för hvilka ryssarne betaide 6 till 12 styfver
stycket". Han uppgifver dock att inkomsten deraf var ganska
klen. Denne 20-årige unge man (son af en kusin till
öfverste marskalken) var invalid, emedan han under den stränga
’) Ennes II, sid. 382 o. 885.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
