Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
l’olsk litteratur rörande sveriges historia.
449
sig med sina regementen åt svenska konungen; de voro med
vid Czenstochowa, om ock icke alla, i Preussen hjelpte de
svenskarne att förmå den brandenburgske kurfursten till öfvergång
och följande år kämpade de till och med mot våra egna trupper
vid Golomb, dock med undantag af furst Demetrius och star
osten af Jaworow, hvilka skyndsamt hade aflägsnat sig ur
Preussen. Fem fanor gingo dock icke öfver, nemligen konungens
husar-regemente och marquisen Wladislaw Myszkowski’s af
Mirow, wojwod af Sandomir, samme mans pansar-fana,
kastellanen af Kijew och herr Olesnicki’s, underkamrer af Sandomir;
dessa regementen blefvo derför ej blott lemnade utan qvarter
för vintern utan äfven rent af förföljda såväl af svenskarne som
isynnerhet af adeln i Podlachien. De voro väl ock senare
anledning till att stor-hetmännen höllo konvocationen i Tyszowice.
1656.
I början af år 1656 eftersändes Hans Maj:t från Schlesien
och samtidigt fördref hären svenskarne ur åtskilliga städer och
slott. Då den svenska konungen erfor detta, kom han två veckor
före fastlagen till Golomb och skingrade der den af kastellanen
af Kijew i hast samlade härskaran, ryckte sedan fram till
Za-mozc3 vidare till Jaroslaw och skickade en afdelning till
Prze-mysl, men der fingo svenskarne smaka floden Sans vatten, ty
isen brast under dem. Yår här under kastellanen af Kijew
samlade sig åter skyndsamt, upphann svenskarne vid Lezajsk
och hämnades sitt nederlag vid Golomb genom segern vid
üud-nik. Här förenade sig nu åter med oss furst Demetrius,
sta-rosten af Jaworow och Sapieha’s, Kalinski’s och Zbrozek’s
regementen. Sapieha sjelf och Korycki voro ännu qvar hos
svenskarne. H. Maj:t afreste från Schlesien och ankom i början af
fastlagen till Sambor och derifrån till Lemberg.
Den svenska konungen var vid denna tid från trenne håll
nästan innestängd genom de vattuflöden, som i följd af det
starka tövädret hade bildat sig vid Sandomir, af Weichsel,
Czarna och San. Dessutom hade den lithauiska hären
ankommit och lägrat sig på andra sidan om San, så att om polackerne
nu hade förstått att begagna sig af sina fördelar, hade de
tvifvelsutan gjort slut på kriget och kunnat göra sig skadeslösa för
sina förluster genom återtagandet af Lifland från svenskarne.
Yid denna tid ankom Georg von Wisnicz Lubomirski,
kronans stor-marskalk, från andra sidan Sandomir, efter att hafva
samlat omkring sig några wojwodskap, främst det krakauiska
och det sandomirska, hvarförutom också quart-hären på fartyg
öfvergick till honom. Då svenskarne nu sågo, att det blef
allvar af, sprängde de med minor slottet Sandomir i luften och
drogo sig öfver Weichsel tillbaka till sin konung. Då de våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
