Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’454
XAVER LISKE.
240
ket icke skulle hafva varit svårt för dem i anseende till ortens
beskaffenhet. De sökte ingifva sig mod och drucko ut allt hvad
de hade med sig af dryckesvaror.
Så fingo då de våra order att skrida till anfall. Svenskarne
höllo sig tappert, så att såväl ett första som ett andra och ett
tredje regemente måste vika för dem, tills slutligen de våra
med förenad kraft angrepo dem och genombröto deras leder; en
stor del af dem blef slagen, de fleste öfriga föllo lefvande i
tar-tarernes händer; vi sjelfve ledo ej ringa förlust. I denna strid
blefvo två "towarzyszer", Dziwulski och Mikulinski, på platsen,
flore hade svåra skottsår, jag sjelf blef ock sårad i sidan.
Efter detta svenskarnes nederlag församlade Hans Maj:t
konungen med hetmannen återstoden af hären och ryckte fram
för Lenczyc, hvarest en polsk adelsman Loncki var
kommendant. Hären ankom hit sista dagen af September och började
artilleriet genast beskjuta staden, hvilken gaf sig d. 4 Oct.
Dervid blefvo 8,000 judar nedhuggna. Här såg jag något, som
man nästan kan kalla ett underverk. Då de våra från alla sidor
löpte till storms mot "Fräuleinkloster" och uppsatte stegar mot
detsamma, lade trossknektarne flere med rep hopbundna
halmknippor på taket för att från klostret sticka staden i brand ;
halmen brann visserligen ned, men icke en enda takspån, hur torr
den än var, fattade eld. Staden blef visserligen ändå nedbränd,
men elden kom dock icke från klostret, som förblef oskadadt.
Endast tvenne nunnor sades hafva dött af förskräckelse under
denna natt; men ehuru jag samma natt var herbergerad i
klostret, hörde jag dock intet af dessa dödsfall, men med stor möda
kunde vi skydda de lefvande från öfvervåld och plundring från
den inträngande trossen. Svenskarne, som hade dragit sig
undan till slottet, gåfvo sig på tredje dagen efter stadens af
brännande. Loncka ingick i Hans Maj:t konungens tjenst och
förblef hos honom med heder och befordrades slutligen till
general.
Sedan Hans Maj:t konungen hade eröfrat Lenczyc, ryckte
han fram till Danzig. Framför Kruszwica emottog han ett
sändebud från storfursten af Moskwa och återsände honom med
förslag till ett förbund emot svenskarne. Moskowiterne hade
belägrat Riga, men här begagnade sig svenskarne af en krigslist; de
stälde sig nemligen så, som om de ville gifva sig, satte sitt
artilleri, sina granater och minor i position, öppnade stadens
portar och lade sitt folk i bakhåll färdigt till anfall. Då nu
mo-skowiten storståtligt intågade för att taga staden i besittning
och redan en betydlig afdelning af manskapet hade gått öfver
grafvarna, afgåfvo svenskarne på en gång den förberedda
hels-ningen och det med en sådan påföljd, att några tusen blefvo
på platsen och åtskilliga tiotusental nedgjordes af de ur
bakhållet framrusande. Så återvände moskowiten nesligt från Riga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
